Hur dör man av stress?

För en stressad själ kan det få hjärtat att slå ytterligare några slag när man läser att dödsfall till följd av jobbstress ökar. Hur går det egentligen till när man dör till följd av stress? ETC ringde upp Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet.

– Huvudsakligen handlar det om hjärt- och kärlsjukdomar som är relaterade till stress. Det finns många studier om det här sambandet, men man har ännu inte full förståelse för det exakta förloppet. När det handlar om mer akuta tillstånd, att man får hjärtflimmer eller att hjärtat slår oregelbundet, så finns det samband med stresspåslag. Men i det mer långsiktiga så tror man att stressen påverkar bildningen av ateroskleros i kärlen, alltså det som brukar kallas åderförkalkning. Får du åderförkalkning måste hjärtat jobba hårdare för att pressa blodet genom kärlen, det kan leda till hjärtinfarkt eller att hjärtat sviktar. Det kan också påverka hjärnan, och kan leda till stroke.

Vad är det som gör att stressen skapar åderförkalkning?

– Det är man inte helt klar över ännu, hur det går till i detalj. Men när man är stressad så drar hela kroppen på. Stress som är kortvarig är inte så farlig. Ska du föreläsa och är stressad de första 15 minuterna så betraktas inte det som negativ stress. Det är den här ihållande stressen, som man har mycket och länge, som man inte får någon återhämtning ifrån som är skadlig.

Kan det också leda till dödsfall genom att exempelvis stress kan leda till utbrändhetsdepressioner och psykisk ohälsa?

– Det finns disku-ssioner om det skulle kunna leda till fler dödsfall genom suicid, men där finns inga tydliga data. Däre-mot kan man säga att när stress leder till depressioner så kan det i sin tur också öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Ni spår att stressrelaterade dödsfall kommer att öka, varför?

– Det här är en process som verkar över långa perioder i livet. De som dör i stressrelaterade sjukdomar idag är de flesta av dem i pensionsåldern. Det var en ganska tydlig ökning av stressnivåerna från 70-talet och fram till slutet av 90-talet, och sedan har stressnivåerna legat ganska konstant på en hög nivå. Speciellt i yrken som har med människor att göra. Vi ser en ökning av dem som upplever stressrelaterade besvär, främst bland kvinnor. Så de som kommer att vara 70 år om 20-30 år har upplevt mer stress genom livet än de som är 70 år idag.

– Det jag allra mest vill slå ett slag för är att man ska försöka påverka det här. Arbetsledningen spelar stor roll när det kommer till prioriteringar och fördelningen av arbete. De har makten över stressen på arbetet. Alla data som finns pekar på att långvarig stress på arbetet har negativa effekter på såväl produktivitet som hälsa.