I höstas slog Högsta domstolen fast att undersökningsfynd inte ska vara ett krav i sjukintyg för att en patient ska få rätt till sjukpenning. Fallet drevs av juristen Jimmy Laine och byrån Myndighetsjuridik. Nu vill han att fler av dem som blivit utförsäkrade på felaktiga grunder ska få upprättelse och uppmanar drabbade att höra av sig till honom. Målet är att driva ärendet som en grupptalan och han tror att det kan bli klart till hösten. Hittills har han fått in mellan 600 och 700 intresseanmälningar.
– För många har det gett bestående men och de här personerna önskar inget annat än att få upprättelse och det är det vi kämpar för att de ska få. Vår förhoppning är att det framöver ska göras mer objektiva och rättssäkra bedömningar av Försäkringskassan, säger Jimmy Laine.
Niklas Altermark, statsvetare vid Lunds universitet och författare till boken Avslagsmaskinen: byråkrati och avhumanisering i svensk sjukförsäkring, säger att det blev väldigt mycket svårare att få sjukersättning mellan 2015 och 2019. Under perioden femfaldigades antalet avslag efter 180 dagar, runt 500 avslag i månaden till 2 500. Särskilt svårt blev det för just den patientgrupp som grupptalan gäller.
– Det är människor som har fått avslag för att det saknas objektiva fynd. Det handlar i realiteten om psykiska sjukdomar eller kronisk smärta där det inte finns tydliga tester som visar att man är sjuk, säger han.
Ställa till svars
Niklas Altermark säger att den här typen av grupptalan är ovanliga i Sverige och därför är det också svårt att veta hur stora chanser patienterna har att få rätt är. Men han tycker att det är principiellt viktigt att frågan väcks.
– Vid det här laget har både jag och mina samhällsvetenskapliga och rättsvetenskapliga forskarkollegor visat ganska tydligt att Försäkringskassan landar i en tillämpning av lagstiftningen som saknar täckning och Försäkringskassan har inte behövt stå till svars och förklara varför man gör de här tolkningarna. Hur det gick till och vad de baserades på. Det gör att det finns ett värde i att skadeståndskraven kommer, oavsett hur det går, säger han.
Dessutom bidrar grupptalan med att rikta uppmärksamhet mot en fråga som glidit in i politisk glömska. I sin forskning om Försäkringskassan intervjuade Niklas Altermark personer som fått avslag från myndigheten. Många av dem lever fortfarande i konsekvenserna av det som hände då.
– Många lever kvar i djup ekonomisk utsatthet. Även om det har hänt saker med systemet sedan dess så blev människor av med sin sjukpenninggrundande inkomst och lever fortfarande på försörjningsstöd, säger han.
Ett politiskt starkt case
Han säger att han inte kan bedöma hur starkt fallet är i ett juridiskt perspektiv.
– Men man har ett politiskt och moraliskt väldigt starkt case. För det ska egentligen inte få gå till så här. Att en myndighet uppfinner egna sätt att avslå ansökningar på. Det är principiellt viktigt att vi belyser det och inte accepterar det.
Praktiskt blir det första steget i grupptalan att vända sig till Försäkringskassan med ett krav på skadestånd. I steg två väcker man ett skadeståndskrav i tingsrätten, men då riskerar byrån att stå med dyra rättegångskostnader om man förlorar.
– Vår förhoppning är att Försäkringskassan tar det på allvar och ser det som en möjlighet att från myndighetens sida ge upprättelse till dem som fått ett felaktigt avslag. Nu har de möjlighet att göra rätt ifrån sig och kanske till viss grad vinna tillbaka allmänhetens förtroende, säger Jimmy Laine.
