Ett av dem gäller fallet som beskrivs här, där dottern ringde polisen och larmade om vad som pågick i bostaden i en mindre ort norr om Stockholm där hon och hennes tre yngre syskon befann sig. Pappan åtalades i början av augusti för misshandel mot mamman och fyra fall av barnfridsbrott mot barnen som är mellan 7 och 15 år gamla. Åklagaren Rebecca Dison, vid Norrorts åklagarkammare, säger så här om att dottern själv larmade:
– Det är fantastiskt att det finns barn som förstår att de ska ringa 112, och har sinnesnärvaro att göra det. Det är viktigt att man fortsätter att lära barn att det finns möjlighet att få hjälp, säger hon.
Den nya lagen innebär att barn ses som brottsoffer istället för vittnen när de upplevt våld mellan närstående och Rebecca Dison säger att det straffrättsliga skyddet för barn nu ökat. Barnen har rätt att bli hörda som brottsoffer och de har rätt till en särskild företrädare som tillvaratar deras intressen under både förundersökningen och rättegången.
Tidigare har vårdnadshavare kunnat hindra att barnen överhuvudtaget hörs, men inte längre.
– När barnet är målsägande äger vårdnadshavarna inte den frågan längre, utan då har vi från polis och åklagare möjlighet att hålla förhör. Det är ett sätt för barnet att komma till tals. Det är ett steg i att också uppfylla barnkonventionens krav på barns rätt att komma till tals för att man ska kunna avgöra vad som är barnets bästa, säger Rebecca Dison.
I det här fallet har pappan erkänt, hur ser läget ut generellt när det gäller att få fram bevis som håller?
– Det beror på. Det finns olika delar som kan vara svåra. I det här fallet är den springande punkten att barnen måste ha bevittnat våldet. Man har i förarbetena sagt att ”bevittna” innebär att se eller höra. I mindre bostäder kanske det inte är ett problem att bevisa. Men vad händer i större bostäder? Om man har flera våningar och barnet har befunnit sig på något ställe där man behöver utreda huruvida barnet kan ha hört, säger hon.
Fler barn i förhör
En annan utmaning är att hantera ökningen av antalet förhör med barn. Exempelvis har polisen i region väst beräknat att omkring 1000 barn kommer att höras om barnfridsbrott varje år.
– Det ställer stora krav på att resurser tillsätts för att kunna möta det här behovet. Jag skulle säga att det är positivt till stora delar, och det kommer att bli jättebra. Men det stället krav på att vi ska kunna genomföra det, säger Rebecca Dison.
Av förhören i det aktuella fallet har barnen berättat att de ser pappan gå in genom ytterdörren som står öppen på grund av värmen. Han går först upp på övervåningen och ser ut att leta efter mamman.
När han hittar henne i vardagsrummet går han fram och slår henne med knuten näve i ansiktet flera gånger. Han berättar själv i förhör att han hör barnen skrika. Han säger att han var full och inte minns vad som hände sedan. Enligt åtalet, som bygger på mamman och barnens berättelser, sparkade han henne sedan en gång i ansiktet och en gång mot bröstkorgen.
En av sönerna berättar att han och hans bror blev så rädda för sin pappa att de sprang ut på balkongen.
”Viktigt med bra stöd”
Barnens företrädare, Ingrid Öhrn, jurist på advokatbyrån Choice, vill inte kommentera fallet av hänsyn till barnen, men hon säger att den nya lagen är välkommen. Hon säger också att ärendena generellt är känsliga.
– Man måste vara medveten om att när man sätter barn i fokus, särskilt när det gäller brott som begåtts av närstående, så är det jätteviktigt med ett bra stöd och att processen går rätt till så att barnet inte blir en bricka mellan åklagare och föräldrar. Det är viktigt att man fortsätter att beakta vad som är bäst för barnet i varje fall, säger hon.
När polisen kommer till platsen har pappan lämnat huset. Han sitter på en bänk utanför och väntar på att bli gripen.
Trots att han inte minns hela händelsen erkänner han att han misshandlat mamman och att barnen fanns i bostaden. Han har varit häktad sedan han greps och om han döms riskerar han fängelse i upp till två år.
– Det kommer att bli intressant att se hur pass straffvärt domstolarna tycker att de är att ett barn har behövt bevittna våld. Forskningen visar att de som bevittnar våld löper stor risk att drabbas av både fysiskt och psykisk ohälsa, på kort och lång sikt, säger Rebecca Dison.
Åsa Landberg, legitimerad psykolog och psykoterapeut, som arbetar med barn som upplevt våld, är inte förvånad över att anmälningarna om barnfridsbrott strömmar in. Hon är orolig att det nu kommer att saknas poliser som kan utreda brotten.
– Man har ökat antalet poliser som jobbar med den här typen av brott, men väntetiderna är redan så långa när det gäller fysisk barnmisshandel att man inte hinner med, säger hon.
Vad vet man om hur barn påverkas av att se våld mellan närstående?
– Man påverkas ungefär på samma sätt som när man själv blir slagen. Många av de barn som varit med när någon närstående blivit misshandlad uppfattar det som sker som något som är riktat ”mot oss”. De känner sig väldigt nära och är ofta nära. I de allra flesta fall när en mamma blir misshandlad har barnen funnits med. Kanske i mammans famn, eller i lägenheten. Många har också själva blivit fysiskt misshandlade. När de förekommer våld i relationer är det i undantagsfall som barnen inte känner till det.
Barn reagerar olika på att bevittna våld mellan närstående. Många blir arga, rädda och ledsna.
– För barnen handlar det om att det som ska vara deras trygga plats, hemmet, blir en farlig plats. Och de personer som ska värna om barnens trygghet kan inte göra det. Pappan för att han slår och mamman för att hon inte lyckas skydda barnet fullt ut. Barnen blir väldigt värnlösa i sina egna hem, säger Åsa Landberg.
”Kan vara en upprättelse”
Hon berättar att den föräldern som slår, i de flesta fall pappan, ofta själv anser att den varit en god förälder. De våldsamma inslagen betraktas av våldsutövaren som undantag i en annars trygg vardag. Men barnen upplever det inte så.
– För dem som lever med våldet är det någonting som existerar hela tiden. Rädslan finns där varje dag, ofta varje minut. De flesta barn utvecklar strategier för att se till att våldet inte sker. Många försöker vara extra snälla och tillmötesgående och ser till att aldrig hamna i situationer där de kan orsaka en konflikt, som är normalt i andra familjer, säger hon.
Hon vill också betona att allt inte är nattsvart. Även om många barn som vuxit upp i familjer med våld drabbas av svåra symptom så drabbar det inte alla.
– Jag vill säga det för att man inte ska förlora hoppet. Men också för att det är sant. Många barn som varit i den situationen växer upp och tar kraftigt avstånd från våld och är otroliga. De är offer, men inte bara, säger hon.
På vilket sätt kan det bli skillnad för barnet att klassas som brottsoffer och att föräldern kan dömas?
– För många kan det vara en upprättelse. Jag har träffat många barn som är upprörda över att de inte fått komma till tals. I förlängningen har den nya lagen också stora konsekvenser när det gäller umgänge med den föräldern som är våldsam. Jag tror också att man kommer att uppdaga fler fall av fysisk misshandel mot barnen bara genom att man får prata med dem.
