Hundralappen för unga – var god dröj

Pensionärerna kan redan åka hur mycket buss de vill för bara 100 kronor i månaden. Att införa samma taxa för barn och ungdomar var ett vallöfte i det senaste valet och det finns en bred majoritet för frågan i kommunfullmäktige. Ändå har inget hänt. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Det är en kostnadsfråga menar Helen Lundahl, kollektivtrafikstrateg på Kollektivtrafikmyndigheten.

– Det är ett politiskt fattat beslut att införa ett rabatterat kort för skolungdomar och vi arbetar med att få till det. Kollektivtrafikmyndigheten har gjort översiktliga beräkningar som visar att kortet kommer att kosta minst 12–15 miljoner kronor per år, eftersom intäkterna från de som redan reser minskar.  

En stor osäkerhet vid införandet är hur mycket resandet kommer att öka i högtrafiktid. Då är det oftast redan fullt på bussarna. Kanske behövs fler bussar och chaufförer, vilket ytterligare ökar kostnaderna.

– Det är därför vi behöver tänka till lite inför genomförandet. Det ska ju fungera sedan och budgeten ska räcka till, säger Helen Lundahl.

Krångligt

Miljöpartiets språkrör Maria Algotsson tycker dock att tröghet och krångel är problemet.

– Vi politiker kan inte styra något som gäller kollektivtrafiken, inte ens när vi alla är eniga – som i frågan om hundralappen för ungdomar – så får vi gehör för frågorna. Jag har fått känslan av att tjänstemännen på myndigheten tycker att det är krångligt att hantera pensionärernas hundralapp, och därför inte vill ha ännu mer krångel.

Den exempelfamilj vi har räknat på, med två vuxna och två barn, får betala 2 228 kronor i månaden för att åka buss till och från jobb och skola i en månad. Hur tycker du att den summan låter?

– Det låter ungefär som att ta bilen, inte är det så att man tänker att man tjänar på att välja bussen direkt. Utöver priset så är det krångligt att åka buss. Bussarna måste gå när folk vill åka, dit folk vill åka, med byten som passar och man måste förstå hur det fungerar. Annars tar man bilen, säger Maria Algotsson. 

Hållbara resor

Sundsvalls kommun har en vision om att två tredjedelar av alla resor inom kommunen ska ske hållbart. I den senaste resvaneundersökningen från 2009 kom det fram att det tvärtom är bilresandet som står för två tredjedelar. 

Vad är viktigt för att förändra människors beteende när det gäller att ta bussen i stället för bilen?

– Först och främst att det finns en kollektivtrafik att använda som passar för resan. Sedan finns det faktorer som restider och kostnader att ta ställning till för resenären. Men det handlar även om kunskap. Hur gör man när man reser? Var finns hållplatsen? Hur betalar man? Hur kommer jag hem igen? Vill man ha nöjda kunder så är upplevd kvalitet, popularitet och prisvärdhet de viktigaste frågorna, säger Helén Lundahl.

Tycker du att den beskrivningen passar bra in på Sundsvalls kollektivtrafik?

– När det gäller utbud tycker jag att vi har ett bra sådant i Sundsvall. När det gäller information till resenärerna så tycker jag att Din turs telefonapp är bra liksom resrobot.se. Om kollektivtrafiken är prisvärd – det är en svår fråga, priset skiljer sig åt mellan olika resor. Ibland kan man tycka att det blir billigt och ibland att det blir dyrt.