Festivalen höll på i tre dagar och lockade 4 000 besökare. Om du ska summera den, vad var mest positivt?

– Att det var en sådan fantastisk stämning. Det var många unga som var där och det kändes att det var något positivt och lustfyllt på gång. Det är tydligt att många har en vilja till förändring.

Vad det något som hade kunnat göras på ett bättre sätt?

 – Vår ambition var att göra festivalen till något som var så inkluderande som möjligt, och det kan man aldrig jobba nog mycket med. Ett misstag var att vi borde ha haft något om att vara kvinna och funktionshindrad.

En anledning till att ni drog i gång en alternativ festival var kritik mot Nordiskt forum, som ni uppfattade som bitvis exkluderande. Kan du utveckla det?

– Det kostade ganska mycket vilket gjorde att många inte hade råd att gå. Det går inte att ursäkta med att de som ville gå hade kunnat avstå från något annat, för att ta sig råd. Resonerar man så saknar man klassperspektivet, och utan det blir feminismen tandlös.

Bland programpunkterna fanns mycket, allt från en japansk teceremoni till debatt om vårdkrisen ur ett feministiskt perspektiv och en argumentationsworkshop om abort-rätten. Vilken del av programmet tycker du själv berörde mest?

– Åh, jag har varit så upptagen med att rodda att jag nästan inte hann se något. Men det var nog vår humorkväll som var helt fullsatt. Här pratar de om att kvinnliga komiker inte skulle locka lika många. Vi kunde inte ha tagit in en person till.

Fi fick en plats i Europaparlamentet och Malmö har nyss gungat till ordentligt av två stora feministiska evenemang samtidigt. Har du någon förklaring till varför feminismen har fått ett så starkt genomslag just nu?

– Det är en stark feministisk våg på gång, där även andra feministiska partier går framåt. Vågen kommer ur en protest mot den högerpolitik som har förts, som har lett till ökade klyftor i samhället och en fascism som är på frammarsch.