Hultqvist ett år efter Natointrädet: ”Ånger leder ingen vart”

Vill se mer Nato i närområdet

USA:s dominans i Nato har varit total. Stormaktens försvarsutgifter är mer än dubbelt så stora som övriga 31 länder har tillsammans. Men Natomedlemskapet ger också möjlighet att samordna sig med andra, framhåller Peter Hultqvist. Under hans tid som försvarsminister talades om en ”Hultqvistdoktrin” som gick ut på att sluta bilaterala avtal med en lång rad länder om försvarssamarbete istället för att ansluta sig till Nato. När USA nu ser ut att fjärma sig allt mer från sina allierade tror Peter Hultqvist på ett fördjupat samarbete med länder i närområdet.

– Jag tror att vi kommer att ha en ökad regionalisering av Nato i framtiden. Sverige, Finland, Norge, Baltikum, Polen, Storbritannien, Nederländerna måste ta ett stort ansvar för den här typen av geografi som vi befinner oss i.

Peter Hultqvist gick inte först i ledet när Sverige klev in i Nato. Men DCA-avtalet med USA, som ger stormakten tillträde till 17 svenska militärbaser, är hans hjärtebarn. Bland andra Pål Wrange, professor i folkrätt, har varnat för scenarier där det skulle kunna användas av USA på ett sätt som strider mot svenska intressen. Det står i avtalet att ”alla aktiviteter ska utföras med full respekt för svensk suveränitet”, men Wrange anser att det är oklart när och om Sverige kan säga nej. Peter Hultqvist står däremot fast vid att avtalet är helt på svenska villkor.

– Jag vill understryka än en gång att det är vi själva som beslutar och tillåter vad USA får göra på svensk territorium.

Du upprepade under debatten om DCA att avtalet bygger på folkrättens principer. USA under Trump har uttryckt anspråk på Grönland, Panama-kanalen, Kanada och Gaza. Respekterar USA folkrättens principer?

– Avtalet bygger på folkrättens principer genom att det är vi som styr och bestämmer vad de tar in här och vad det är som genomförs. Det Trump sagt om Gaza och Grönland, det strider däremot mot folkrättens principer.

Anser du fortfarande att ett avtal som öppnar för amerikansk militär närvaro på svensk mark gör oss säkrare?

– Jag menar att vi inte ska gå in och göra någon omförhandling. Från europeisk och svensk sida är vi beroende av USA på olika sätt. Om de drar tillbaka sina trupper från Europa får vi agera utifrån den förutsättningen, men vi har ingen anledning att köra dem härifrån.

Önsketänkande om kärnvapen

Den franska presidenten Emanuel Macron öppnade i förra veckan för en europeisk kärnvapenstrategi där Frankrike delar med sig av sina kärnvapen. Syftet skulle vara att göra kontinenten mer oberoende av amerikanska kärnvapen, något som Tysklands valsegrare Fredrich Merz efterfrågat. S-ledaren Magdalena Andersson sa till Sveriges radio på onsdagen att hon just nu inte ser det som ett alternativ.

Det viktiga är väl att inte önsketänka om någonting som ändå inte gäller mer än i drömmarnas värld.

Några kraftfulla markeringar från det socialdemokratiska parti, där kärnvapennedrustning under decennier varit en utrikespolitisk hjärtefråga, handlar det däremot inte om. Inte heller från Peter Hultqvist.

– I grunden anser jag att icke-spridningsavtalet ska gälla (det avtal som ska förhindra att fler länder skaffar kärnvapen red. anm). Nu är det ju bara det att situationen ser ut som den gör. Den som pratar mest om kärnvapen och hotar med kärnvapen är Ryssland. De kommer inte vara beredda att bidra till någon nedrustning. Så det viktiga är väl att inte önsketänka om någonting som ändå inte gäller mer än i drömmarnas värld.

Ser du risker för att den här diskussionen skulle kunna undergräva icke-spridningsavtalet?

– Det som undergräver icke-spridningsavtalet är själva kriget. Det är Ryssland som har ställt till alltihop. Det är de som är till 150 procent ansvariga för dagens situation.

När S svängde om Nato betonade ni att partiet fortfarande står för kärnvapennedrustning. Gäller det?

– Det är klart det gör. Men i en situation när vi har det största kriget i Europa sedan andra världskriget står vi också bakom stödet till Ukraina och ser behovet av ökad vapen- och ammunitionsproduktion och av att förhindra att kriget sprids. Så man kan väl säga att olika frågor har olika tyngdpunkt i olika tidslägen.

Ryssland har planer för Gotland

Samtliga riksdagspartier tycks nu eniga om en sak: Takten i upprustningen måste öka ytterligare.

– Vi måste förbereda oss för en krigssituation. Det är det det handlar om, säger Peter Hultqvist. 

Handlar det om att försvara Sverige från en rysk invasion eller snarare om att försvara Baltikum exempelvis?

– Det är så svårt att ha en exakt uppfattning om vad det är för typ av scenario som gäller. Jag vet bara att det finns en rysk planering för hur man anfaller norra Norge, norra Finland och då drar in Sverige. Jag vet att det finns planering som gäller hur man anfaller Gotland.

Ryssland har redan pekat ut vilka regementen de skulle använda sig av för att ockupera Gotland, enligt Hultqvist. Liksom vilka vapentyper och personalgrupper.

– All den där planeringen, den existerar, men vad Ryssland realiserar är svårt att veta. Vilket slut det blir i Ukraina avgör väldigt mycket av vad Putin kan ha för ambitioner i fortsättningen.

Behöver vi vara beredda på en invasion av hela Sverige?

– Det är en väldigt stor sak, jag vet inte varför man ska dra upp just det scenariot, det finns så många andra. Om Ryssland skapar sig ett fotfäste på Gotland innebär det att man kontrollerar väldigt mycket av sjö- och luftvägarna i Östersjön. Det har en direkt inverkan på svenskt fastland, finskt fastland och på Baltikum. Då ingår det förmodligen i en mer samlad operation gentemot Baltikum.

För Ryssland har kriget i Ukraina inneburit hundratusentals dödade och skadade soldater ett hårt slag mot ekonomin. Hur realistiskt är det att man ska genomföra ett angrepp på andra sidan Östersjön?

– Vad västvärlden måste begripa är att Ryssland fungerar på ett annat sätt. Det finns en helt annan förståelse och uthållighet för den här typen av krigshandlingar. Imperialismen och tanken om det stora Ryssland lever väldigt tydligt i det ryska skikt som fattar beslut.

Fler hot än militära

Upprustning är inte gratis. Natochefen Mark Rutte har nämnt 3,6 procent av BNP som ett möjligt golv för medlemsländernas försvarsutgifter. För Sveriges del skulle det innebära närmare hundra miljarder mer om året – mer än kostnaden för hela rättsväsendet. Utöver de femtio miljarder försvarsbudgeten ska öka med till 2030, enligt överenskommelsen alla åtta riksdagspartier gjorde i våras.

Är det möjligt med hundra miljarder mer om året till försvaret?

– Det som styr vad som är möjligt är hur omvärlden utvecklas, vad vi behöver för att försvara Sveriges integritet. Jag vill inte sätta någon gräns för vad som är möjligt och inte möjligt.

Det finns fler hot mot mänskligt liv än militära. De närmsta årtiondena riskerar även vår del av världen brist på mat och vatten till följd av klimatkrisen. Borde de hundratals miljarder till försvaret som man nu talar om ställas mot andra hot mot människors säkerhet?

– Vi måste hantera alla hot. Det är det som är problemet. Vi vill ju också i Sverige se till att ha sjukvård, omsorg och skola som fungerar. Att vi har ett någorlunda starkt samhälle där infrastrukturen fungerar och så vidare. Vi ska klara klimatfrågan och alla sjukdomar som härjar på olika sätt. Så det är så många olika utmaningar samtidigt, vi kan inte välja bort någon. Vi måste klara alltihop.

I januari var jordens medeltemperatur 1,75 grader över förindustriella nivåer och forskarna häpnar över takten i upphettningen. Tacklar världen det hotet mot mänskligt liv när fokus så starkt är på upprustning?

– Nej, världen tacklar inte klimathotet på ett rimligt sätt. Och det är ju klart att ett krig är ju miljöförstörande på djupet. Men nu sitter vi där vi sitter. Vi har det här stora kriget, vi har klimatet, i Afrika sprids olika epidemier, jättestora utmaningar. Men det går inte att tänka bort det som sker i Ukraina och det samlade hotet. Livet måste också bestå av att människor kan uppleva frihet och demokrati.