HRW: Sveriges hållning mot Turkiet oroväckande

I rapporten nämns att Turkiet använder sin position att godkänna Nato-ansökan för att bli kvitt embargo mot vapenexport till landet och få personer utlämnande som de hävdar brutit mot landets terrorlagar.

Enligt Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch, är hållningen som både den tidigare S-regeringen och den nuvarande högerregeringen visat upp mot Turkiet senaste året oroväckande.

Har funnits länge

Samtidigt betonar han att det är för tidigt att dra några slutsater kring konsekvenser från eventuella eftergifter till Turkiet, enligt det avtal länderna slöt i somras för att få president Erdogan att godkänna ansökan.

Måns Molander menar att det kontroversiella avtal som Sverige och Finland upprättat om att lämna ut personer som Turkiet betraktar som terrorister går att se som en större trend bland demokratierna inom EU och Väst. Det handlar om att man tonar ned kritiken mot länder med stora brister gällande mänskliga rättigheter för att få något i gengäld.

– Det är ett problem som funnits en längre tid tyvärr. Alltsedan EU slöt Turkietavtalet, där Grekland uppmanades att skicka tillbaka asylsökande till Turkiet, så har EU anklagats för att ha brutit mot principen för non-refoulement att människor inte ska skickas tillbaka till länder där de riskerar utsättas för övergrepp eller tortyr, säger han.

Finns det inte anledning att vara kritisk till regeringens besök till Ankara och utspel som faktiskt kommit från både utrikesministern och statsministern om att Sverige ska uppfylla avtalet kring utlämningar?

– I ett läge där det kommer ut desinformation eller felaktiga medieuppgifter från den turkiska sidan om att Sverige gör eftergifter som ett resultat av Nato-diskussionerna. Då blir det ännu viktigare att den svenska regeringen förstår att de är under granskning och att vi inte kommer att acceptera några kompromisser när det gäller grundläggande rättsstatsprincipen eller mänskliga rättigheter.