Sammantaget är hotbilden enligt Landerholm förhöjd och regering samt ansvariga myndigheter vidtar åtgärder för att ”motarbeta hatiska budskap” och för att skydda svenskar och svenska intressen. 

Signal att vara extra vaksam

I söndags kom även budskapet från Storbritannien att de ändrar sina reserekommendationer till Sverige baserat på den ökade hotbilden. Samtidigt ligger Säpos nationella riskbedömning kvar på siffran tre. 

Varför höjs den inte till fyra? Hans Brun, terrorforskare vid King’s College London, tycker att det är något man bör låta Säpo avgöra själva. 

– Det är nånting som säkerhetspolisen måste få jobba med i lugn och ro. Det blir bara knasigt om utomstående tycker en massa om det. De har duktig personal och bra kunskap och förståelse för det här, säger han. 

Om nivån faktiskt höjs så skulle det inte heller innebära några väsentligt stora skillnader för befolkningen. 

– Det är mest en signal till allmänheten att man ska vara lite extra vaksam. Sedan är det också en signal till andra myndigheter att man kanske måste förbereda sig på olika sätt. 

Men att det finns en diskrepans mellan andra länders reserekommendationer – USA, Kanada, Nya Zeeland och nu Storbritannien – och Säpos rekommendationer för hur man ska agera i Sverige, beror enligt Hans Brun på att man har olika informationsbilder. 

– Vi är närmare problemet. Sedan vill man utomlands ifrån nog gärna ta det säkra före det osäkra eftersom det är råd till de egna medborgarna.  De måste ta hänsyn till att olika medborgare har olika kunskap om Sverige och olika förståelse för problemen. Så det blir ganska grovhuggna rekommendationer som kanske är lite för vida.

Underblåsas av högerextrema

Men att det finns en större hotbild mot Sverige håller Hans Brun med om och pekar på att Rysslands anfallskrig mot Ukraina har bidragit till en allt större komplexitet. Sveriges ställningstagande mot Ryssland skapar i sig en konflikt. Det innebär att Ryssland har ett intresse av att minska Sveriges inflytande, exempelvis genom att förhindra eller försena Sveriges Nato­ansökan. Därför använder man också situationer som koran­bränningarna till sin fördel.

– Man letar helt enkelt efter de möjligheter man har för att utöva påtryckningar på Sverige. Det finns ett inslag av opportunism i det hela. 

Just koranbränningarna har fått stor uppmärksamhet i både svensk och utländsk media, vilket säkerhetsexperter menar ökar terrorhoten från militanta islamister. 

– Koranbränningarna är förstås en provokation för många muslimer i Sverige. Och det finns tyvärr ett intresse av olika högerextremister att underblåsa den konflikten. Vissa av de högerextremerna har i sin tur kopplingar till Ryssland. Så det är tre hot som sammanfaller, säger Hans Brun.

Hot även från statsmakter

En stor förändring i hotbilden mot Sverige handlar enligt Hans Brun också om att det nu är statsmakter och inte bara grupperingar eller individer som uttrycker allvarliga hot. Ryssland men även Iran är sådana stater. 

– Inte minst efter rättegången mot statstjänstemannen som fick livstid i Sverige för folkrättsbrott. Sedan har man Turkiet som har sin agenda. Så du har egentligen tre statsaktörer och två olika våldsbejakande miljöer som har ett intresse av att bestraffa Sverige och som inte är främmande för att använda våld i stor skala. När man rör om i den grytan så blir det ganska obehagligt efter ett tag.

Hur ska man tänka kring säkerhet om man arrangerar ett stort evenemang i nuläget? 

– De här stora arrangörerna, exempelvis Gotia Cup och Pride, som arrangerar saker på ställen där det finns mycket folk, har redan en dialog med polisen på olika sätt, säger Hans Brun. 

Liseberg: ”Vi sänker tröskeln”

Dagens ETC kontaktar några arrangörer för att få deras bild. 

På Liseberg har personalen fått instruktioner om att vara extra uppmärksamma på avvikande beteenden med anledning av hotbilden. Det säger kommunikationschefen Mårten Westlund.

– Vi sänker tröskeln för inrapportering av avvikande händelser. Det vill säga alla våra medarbetare är än mer uppmärksamma på att se om det finns någonting i parkern som avviker från det vanliga, säger han.

Vad kan det vara?

– Det handlar om saker som bryter av från ett beteende. Våra vakter är otroligt duktiga på att observera och kan ofta gå in och hindra saker innan de sker.

Liseberg ägs av Göteborgs stad och Mårten Westlund säger att man har nära kontakt med både ägaren och polismyndigheten när det gäller säkerhetsfrågorna. Man stärker också omvärldsbevakningen.

– Vi påverkas av den förändrade riskbedömningen. Sam­tidigt skulle jag säga att det finns få platser i Sverige som är mer välbevakade än vad ­Liseberg är. Vi har en stor ­ordinarie vaktstyrka, vi har kameror och ett yttre skalskydd. I grunden har vi ett säkerhetsarbete som vi känner oss trygga med.

”Tät dialog med polisen”

Även SL, Stockholms lokal­trafik, har ökad närvaro och fokus på säkerheten med ­anledning av terrorhotet.

– Detta inbegriper även de trafikentreprenörer som utför SL-trafiken, liksom våra övriga entreprenörer för underhåll och infrastrukturarbeten, skriver presstjänsten till Dagens ETC.

SL samverkar med Säpo och andra samhällsaktörer kring frågor som rör säkerhetsläget. 

– Vi berättar självklart inte mer i detalj vilka åtgärder vi vidtagit.

Gröna Lund har hittills inte vidtagit några nya åtgärder med anledning av det ökade hotet, enligt Max Lagerbäck, tf informationschef. 

– Vi fortsätter vårt nuvarande säkerhetsarbete och har, som tidigare, en bra och tät dialog med polisen, skriver han i ett mejl.

– Oavsett hotnivå tar vi alltid säkerheten på stort allvar, med till exempel säkerhetskontroller vid entrén och ordningsvakter i parken. 

Enkät: Gör den förändrade hotbilden mot Sverige dig ­orolig? Får det dig att tänka annorlunda kring att vara i folkmassor eller offentliga miljöer?

Emilie Nicole Onnela

26 år, projektledare, Nacka

– Både ja och nej. Jag är medveten, men är det viktiga samlingar eller demonstrationer så går jag fortfarande på dem. Jag är mer orolig än vanligtvis, men jag oroar mig mer för anhöriga nu. Sedan har jag egentligen tänkt på det här mer och mer sedan det blev regeringsskifte, eftersom de gör sina åsikter tydliga vilket leder till normalisering av den synen på vissa grupper, som exempelvis muslimer. Det är ändå en av de mest högerextrema regeringarna i Europa. Så det är klart att det skapar reaktioner. Det är en väldigt oroande utveckling, och ett terrorattentat skulle förutom att det är fruktansvärt i sig självt också öka polariseringen ytterligare och göra situationen för muslimer i Sverige ännu svårare.

Johan och Ester Russchen

50 år, bonde och förskolepedagog, Holland

Johan: Nej vi känner oss väldigt väldigt säkra här. Det är hög polisnärvaro, vi ser helikoptrar varje dag och vi ser poliser överallt.

Ester: Terrorattentat kan hända var som helst, men jag känner mig inte mindre trygg här än någon annanstans. Jag känner mig trygg.

Johan: Jag tänker att det är mer möjligt att de attackerar Danmark, mer troligt än att de går på Sverige.

Ester: Men det är inte en fråga som spelar in, vi vill uppleva Sverige. Det är ett trevligt folk och en vacker plats.

Martin Lundmark

29 år, civilingenjör, Kiruna

– Jag tänker egentligen inte så mycket på det, jag berörs inte av det. Jag har sett nyheterna men jag tänker inte att man behöver vara orolig, det är inte hälsosamt att gå runt och vara rädd för saker. Det finns andra saker som är mer direkta i ens liv som man kan vara mer orolig för, jag tror inte att just säkerhetsläget är det allvarligaste, men jag vet inte. Jag har inte tänk så mycket på det som sagt. Sedan, jag bor ju i Kiruna och jag är mest i Norrbotten, och det känns ju ännu tryggare där än här, även om jag inte är rädd när jag kommer hit heller.

Zandra Chramer

77 år, tidigare grafisk formgivare, Södermalm

– Det tänker jag på hela tiden. Man vet ju inte var det här ska ta vägen. Jag tänker på framtiden, på mina barn och barnbarn och vad som ska hända. Och jag tycker att koranbränningarna, jag förstår inte varför man inte kan stoppa det. Varför ska man få bränna böcker? Och när det är böcker som koranen, det är både kränkande mot troende muslimer och det försämrar vårt säkerhetsläge. Och så kommer de här hoten mot Sverige. Jag tänker inte särskilt innan jag gör saker. Rädsla skapar så mycket annat också. Det är i sig en ond spiral. Jag vill inte begränsa mitt liv, då har de redan vunnit.

Emmeline Laszlo Ambjörnsson

41 år, biträdande lektor, Gotland

– Jag känner mig ganska säker, men nu ska vi precis flytta till Gotland och jag känner mig ganska glad över att det inte finns etablerat gängvåld på Gotland. Det är inte därför vi flyttar men det känns skönt. Sedan, jag är väldigt irriterad över att det finns en högerextrema galningar som förvärrar det säkerhetspolitiska läget i Sverige. Det är inte så att jag är rädd när jag åker in till stan, det är mer osäkert även om det inte påverkar mig i mina vardagsbeslut.

Enkät: Zanna Nordqvist