Grundvattennivåerna i Sverige ligger långt under det normala i år. Grundvattnet har inte fått samma påfyllning av smältvatten som normalt, då det har snöat mindre än vanligt denna vinter. Och situationen har sedan blivit ännu värre då det har regnat mindre än vanligt under våren.
Vättern spelar därför en särskilt viktig roll. Den är norra Europas största dricksvattentäkt som förser en kvarts miljon människor med dricksvatten. Örebro planerar att ta sitt vatten från Vättern inom några år. Flera kommuner blickar mot Vättern för nödlösningar ifall grundvattennivån blir så låg att de tvingas hämta vatten i lastbilar. Och det finns dessutom planer på att använda Vättern som reserv för Stockholms drygt en miljon invånare om vattnet i Mälaren någon gång i framtiden skulle bli odrickbart på grund av att saltvatten från Östersjön tränger igenom Slussen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Vattenkvaliteten i Vättern är alltså en fråga som angår väldigt många svenskars liv. Den skyddas därför av EU:s vattendirektiv som reglerar att dricksvatten inte får försämras eller utsättas för onödiga risker. Sjön är ett av de områden som EU-nätverket Natura 2000 har pekat ut som värdefulla ur ett europeiskt perspektiv, med särskilda naturvärden som måste skyddas och bevaras.
Tre långsiktiga och allvarliga hot
De senaste åren har ”Aktionsgruppen rädda Vättern” hörts aktivt i debatten. De pekar på framför allt försvarets flygövningar över Vättern som ett stort hot.
”Rent vatten är en säkerhetsfråga, och våra dricksvattentäkter borde skyddas av Försvarsmakten – inte beskjutas av den. Försvarets övningar som kräver nedslag i vatten bör snarast flyttas. Det är en lösning som är betydligt billigare än att riskera Vätterns vatten”, skrev ARV-ordföranden Elisabeth Lennartsson i ett pressmeddelande nyligen.
Men hoten mot Vättern är mycket större än Försvarsmaktens skjutövningar. I sammanhanget är skjutövningarnas påverkan inte ens mätbar.
Måns Lindell är limnolog (limnologi är läran om insjöars ekosystem red. anm.) och sakkunnig i vattenfrågor vid Vättervårdsförbundet. Han pekar ut tre långsiktiga och allvarliga hot mot Vättern. Vi ska ta upp alla tre men vi börjar med det största hotet – och det enda som på allvar långsiktigt kan hota Vättern som grundvattentäkt. Vi pratar om klimatförändringarna.
Kallvatten-ekosystem
Vättern är ett så kallat kallvatten-ekosystem. Det är det som gör att flera Jönköpingsbor hellre ligger på stranden än i vattnet under sommarmånaderna. Men den låga badtemperaturen gör också att arter som till exempel rödingen trivs i Vättern trots att den ligger i södra Sverige. Och, kanske framför allt, så gör det att dricksvattnet hålls relativt rent från bakterier.
– I ett kallt vatten växer ingenting, det är ett billigt, bra och hygieniskt råvatten. Blir det ett varmare vatten på ytan så kommer fler bakterier att kunna växa. Det blir ett sämre vatten, säger Måns Lindell.
Jönköpings kommun har redan flyttat sitt vattenintag från 20 meters djup till 50 meters djup. Det har de gjort just för att se till att vattenkvaliteten är hög trots att det blir varmare. Ett beslut som, enligt Lindell, är en direkt följd av klimatförändringarna. Flera kommuner runt Vättern väntas fatta samma beslut inom de närmsta åren. Någon direkt risk för att Vättern skulle sina som dricksvattentäkt finns ändå inte. Sjön är djup. De högre temperaturerna har däremot allt större påverkan på sjöns ekosystem.
Ett totalt fiskestopp av röding
Ekosystemet i Vättern är präglat av arter som trivs i kalla förhållanden. Lindell konstaterar att det är högst sannolikt att rödingen försvinner från Vättern under de närmaste 100 åren. Vättern väntas bli en sjö, som så många andra, där det framför allt finns gäddor och abborrar.
– I vissa scenarier man för fram så kommer den inte att överleva även om vi skulle genomföra ett totalt fiskestopp av röding. Och det är för att vattnet blir för varmt, säger Lindell.
Rödingen är bara ett exempel. Sjön kommer sannolikt att genomgå stora förändringar i takt med att temperaturen ökar.
Det andra stora hotet är miljögifter. Det som hamnar i Vättern blir kvar där under väldigt lång tid. Vattnet i Vänern byts ut på bara några år. I Vättern tar det däremot 60 år innan vattnet helt har bytts ut. Det gör att sjön är mycket känsligare för miljögifter än andra sjöar.
– Nu lever vi i ett samhälle där det nyproduceras mängder med konstiga ämnen och kemikalier som förr eller senare når Vättern. De gamla gifterna, som dioxiner och PCB, känner vi till ganska bra och vet hur vi ska hantera. Men i den takt som det uppstår nya miljögifter nu så känns det nästan omöjligt att hänga med. Och det finns goda skäl att tro att det kommer att bli ännu mer komplicerat i framtiden, säger Lindell.
Miljögifterna sätter sig speciellt i fet fisk. Redan i dag är Livsmedelsverkets rekommendation att barn upp till 18 år, samt gravida och ammande kvinnor, inte ska äta fet fisk från Vättern mer än 2–3 gånger per år. Rekommendationen baseras på halterna av dioxiner och PCB. Hur vi påverkas av nya kemikalier är det fortfarande ingen som vet.
Kommer att bli en annan sjö
Det tredje stora hotet mot Vättern är vi människor. Nästan all kust runt Vättern är obebyggd i dag. Det har gjort att sjön har fått leva sitt eget liv. Det finns arter i Vättern som har kunnat överleva ända sedan istiden. Men i takt med att stränderna bebyggs så ökar också risken för att människan, medvetet eller omedvetet, för in nya arter i sjön.
I dag finns bara 15 arter i Vättern som ursprungligen inte har funnits där. Två exempel är laxen, som har inplanteras enbart för fiskets skull, och signalkräftan. Men att det bara rör sig om 15 sådana arter är sällsynt jämfört med flera liknande sjöar i Europa, konstaterar Lindell. Skulle stränderna börja bebyggas mer än i dag är sannolikheten stor att fler arter slår sig fram även i Vättern.
– Det kan vara en parasit. Det kan vara en liten fisk, varför inte en växt från något trädgårdsland. Det kan vara något litet kräftdjur som förökar sig utan att behöva para sig, säger Lindell.
Inte heller det behöver betydelsevis betyda att Vättern slås ut totalt. Sjön kommer att överleva. Det kommer däremot, precis som med värmen och miljögifterna, sannolikt att bli en annan sjö än den vi är vana vid.
I klimatdebatten lyfts ofta isbjörnarna som en symbol för vad som håller på att hända. Aktivister klädda som isbjörnar har blivit ett stående inslag i demonstrationer. Men enligt forskarna kunde symbolen i Jönköping likaväl vara en Vätternröding. Klimathotet kan snart vara verklighet i fiskdiskarna på torget.
