Vitaliy Konovalenko liknar sin utredande intervju på Migrationsverket med ett polisförhör och berättar för Dagens ETC att han kände sig misstänkliggjord av sin handläggare under större delar av intervjun. Extra jobbigt var det när handläggaren ställde frågor som han inte visste hur han skulle kunna besvara.
– Hon frågade när jag insåg att jag vara homo- eller bisexuell och jag visste inte hur jag skulle kunna svara på det. Jag kan inte sätta ett datum på något sådant, säger han.
Han fortsätter:
– Vissa frågor handlade om hur många sexuella partners jag haft och på vilket sätt vi haft sex. Det var jätteobekvämt för mig. När jag svarade att det är jätteprivat och att jag inte vill berätta om det så blev hon irriterad, det såg jag, säger han.
Vill effektivisera utredningarna
Den kanske viktigaste delen av en asylutredning är den utredande intervjun. Det är en intervju som ofta tar flera timmar och där en handläggare ska försöka få fram all den information som krävs för att bedöma den sökandes fall. Därför är det också viktigt att den som söker asyl talar öppenhjärtig under intervjun och berättar om sitt fall. Men att bygga det förtroende som krävs för ett sådant samtal kan ta tid och upplevs inte alltid som effektivt enligt en intern revisionsrapport från Migrationsverket.
Rapporten ”Effektiviteten i asylprövningen” går igenom flera olika områden där Migrationsverkets arbete kan bli effektivare för att förkorta handläggningstiden. Bland annat vänder sig rapportförfattarna emot att många handläggare bjuder på kaffe och försöker skapa en förtroendeingivande stämning istället för att gå rätt på sak i kontakten med asylsökande.
Rapporten föreslår också som ett led i effektiviseringen att systemet med hbtq-specialister skrotas med erfarna beslutsfattare som ska kunna ta beslut i många olika sorters komplicerade ärenden. Enligt rapporten är hbtq-specialisterna tidskrävande och ineffektiva.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Skarp kritik
Systemet med hbtq-specialister är ett led i Migrationsverkets fleråriga arbete med att utveckla sin hbtq-kompetens. hbtq-specialisterna ska vara en resurs för utredare som jobbar med hbtq-relaterade fall och målet har varit att det ska finnas en specialist per enhet. Men i dagsläget är det vanligare med några specialister per ort och inga nya specialister har utbildats sedan 2014.
Sofia Sjöö är Migrationsverkets hbtq-samordnare och har jobbat för att förbättra systemet med hbtq-specialister.
– För att det ska kunna flyta på bör fler specialister utbildas och få fortsatt kompetensutveckling. Men för att ärenden inte ska bli liggande, som det påpekas i rapporten, så krävs också chefskap som driver processen vidare när en beslutsfattare och hbtq-specialist inte är överens, säger hon.
Sofia Sjöö betonar även att gruppen hbtq-flyktingar är ganska liten att det därför känns tveksamt av revisionsrapporten att använda just denna grupp som exempel på en ineffektiv del av verksamheten.
Frida Sandegård, förbundsordförande på RFSL, är kritisk till revisionsförslaget om att slopa hbtq-specialisterna.
– Man har inte förstått situationen som de här personerna befinner sig i om man föreslår den här sortens effektiviseringar på bekostnad av förtroende och mänskliga rättigheter. Många hbtq-flyktingar kommer från länder där de blivit förföljda av myndigheterna och att förvänta sig att kunna få all information ur dem på en gång tyder på okunskap, säger hon.
Frida Sandegård ser allvarligt på de konsekvenser som revisionsrapporten skulle kunna få om förslagen genomdrevs.
– Om detta förslag går igenom är risken att vi får se mer rättsosäkra processer och i förlängningen att vi skickar tillbaka folk till trakasserier och död, säger hon.
Migrationsverkets ledning har ännu inte tagit ställning till rapportens förslag. Och rapportförfattaren Erik Stenström på Migrationsverket vill inte bemöta kritiken.
– Nej, vi har beslutat att inte kommentera det här vidare, säger han.
För Vitaliy Konovalenko spelar det kanske inte så stor roll längre. Han fick avslag på sin asylansökan och lever nu gömd i väntan på att kunna söka asyl igen. Att åka tillbaka till Ukraina är inte ett alternativ.
– Polisen letar fortfarande efter mig där, säger han.
Enligt Migrationsverket hade Vitaliy Konovalenko inte tillräcklig dokumentation för att styrka att han varit förföljd och hans berättelse beskrivs som vag på flera punkter. Man ansåg också om att han inte verkade ha tillräckligt goda kunskaper om politik eller hbtq-lagstiftning i Ukraina för att hans berättelse skulle framstå som sannolik.
Så nu återstår väntan för Vitaliy Konovalenko. Om fyra år kan han söka asyl igen. Kanske ser Migrationsverkets hbtq-arbete annorlunda ut då.
Kvinna, 27 år från Kenya.
”Jag var väldigt nervös eftersom jag aldrig tidigare pratat om min sexualitet med någon. Och den här första gången behövde jag göra det inför främlingar”
Transman 30 år, från Kazakstan
”Handläggaren var artig, men jag kände inte att jag kunde vara öppen med henne. Jag kände inte att hon förstod vad intervjun handlade om. Hon ställde fel frågor och var helt ologisk.”
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Man, 44 år från Uganda.
”Det fanns vissa frågor som jag kände att jag hade kunnat svara på men inte vågade eftersom jag var rädd för hur handläggaren skulle reagera på svaret. De kanske skulle se ner på mig eller förneka mig asyl. Så vissa frågor kände jag att jag inte kunde besvara eftersom svaren var för starka för att yttra.”
Man, 18 år, från Iran
”Det var i stort sett samma fråga om och om igen; hur kan du veta att du är gay?”
Man, 23 år, från Libanon
”Jag visste att det handlade om liv och död helt enkelt. Hela min framtid var ju begränsad till den här intervjun. Så jag var verkligen tvungen att prestera mitt bästa.”
