– Det är en ganska vanlig typ av skada, säger Elias Halling och känner på det nakna träet för att se om det är murket.
VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL
Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning
Han arbetar med att inventera alla träd som kommunen har ansvar för i staden. Det är ungefär 25 000 stycken, och han hinner med 80 om dagen. Han mäter stammen, uppskattar kronans storlek, noterar olika skador och trädets allmänna tillstånd. Ibland gör han en anteckning om att det behövs någon åtgärd.
Träden en del av stadens historia
Lönn och lind är de vanligaste gatu- och parkträden i Uppsala, men olika stadsdelar har sin egen prägel. Eriksberg har sina tallar, oxelallén längs Vattholmavägen ger en speciell känsla åt vägen mot Gamla Uppsala, och i Luthagen finns bland annat Sturegatan med sina äppelträd.
Träden är också en del av Uppsalas historia. Bland de äldre träden är kastanjerna längs Fyrisån och de stora lindarna vid Fyristorg.
– De planterades på 1860-talet, berättar trädgårdsforskaren Roger Elg. Tänk vad de har sett!
På 1800-talet fanns det inte så mycket rör och ledningar i marken, och inte så tunga fordon ovanpå som tryckte ihop marken. Det gav träden en god chans att utveckla ett bra rotsystem, som förmodligen sträcker sig ner i ån och tar vatten därifrån.
– Vi kommer aldrig att få så stora träd i staden i framtiden, för vi har begränsat deras utrymme. Det blir lite som bonsaiodling, säger Roger Elg.
”Det är en framstressad sjukdom”
Som exempel på träd som inte mår så bra nämner Roger Elg lönnarna i refugen på Dag Hammarskjölds väg. De växer dåligt, och har glesa kronor.
– Då tänker människor som ser dem att träden är sjuka och kanske att lönn är dåligt. Men det är en framstressad sjukdom, som beror på att de inte får det vatten och det utrymme de behöver.
Det är något helt annat med de riktiga trädsjukdomarna. Två av de inhemska ädellövträden, alm och ask, hotas nu. En stor alm i Slottsbacken dog på ett iögonfallande sätt mitt i sommaren för ett par år sedan. Det är dramatiskt när ett så mäktigt träd hastigt vissnar. Nu finns det nio almar kring slottet som inte mår bra.
Global växthandel en stor bov
Forskaren Rimvys Vasaitis på SLU har arbetat länge med trädsjukdomar. Han tror att den svenska almen kommer att utplånas av almsjukan. För att illustrera sin poäng pekar han ut en stor mängd döda almar längs med Fyrisån ut mot Ultuna. Det finns mer hopp för asken, för det finns individer som verkar ha motståndskraft mot askskottsjukan.
Hur går det då med andra trädslag? Kan liknande sjukdomar komma hit och drabba dem också?
– Ja, det kan hända, säger Rimvys Vasaitis.
Det är den globala handeln med växtmaterial som gör att sjukdomar och parasiter sprids till platser där de lokala växterna inte har något försvar mot dem. Det finns inga insatser för att försöka stoppa detta.
Däremot försöker kommunen att sprida riskerna. Det gäller att plantera många olika sorters träd, det blir mindre sårbart än att bara använda en art. De lönnar och lindar som har dominerat totalt kompletteras nu med andra träd.
Trendiga träd träder fram
På Stadsbyggnadskontoret är Robert Drugge ansvarig för träd och plantering, och projektledare för inventeringsprojektet.
– Det går lite mode i träden också, berättar han.
På senare år har körsbärsträd varit populära, och på gågatan och kring Resecentrum finns turkisk hassel. Himalayabjörk med lysande vit stam är ett annat parkträd som är ganska nytt.
Men det gäller också att vårda de gamla träd som finns.
– Vi är i en expansiv tid, och då krävs det att vi bygger in det gröna, säger Robert Drugge. Nu när vi bygger den här kompakta staden är det lätt att tulla på trädens utrymme. Men jag har känt av att det finns ett större intresse från politikernas sida nu jämfört med tidigare.
