– Det blir jobbigt för alla, lokalerna och verksamheten är inte anpassade efter antalet intagna vi har haft den senaste tiden. Konfliktytorna blir många fler, och vi ser också att hot och våld mot personalen har ökat, säger Robert Konnman, förtroendevald för Seko på Sveriges största kvinnofängelse, Hinsebergsanstalten.
Trängsel ger våld
Förra året rapporterades 85 fall av hot och våld mot personal på samtliga sex anstalter för kvinnor – mot 27 tre år tidigare. På liknande sätt ser det ut när det gäller hot och våld mellan intagna, även om ökningen inte är lika stor. Kriminalvården påpekar dock att siffrorna inte är det samma som det faktiska antalet händelser, utan avgörs över hur mycket som rapporteras in. Anders Jansson, kriminalvårdschef på anstalten i Ystad, säger att det ändå är uppenbart att antalet incidenter ökar när antalet intagna gör det.
– Det finns absolut en tydlig koppling mellan hur trångt det är, hur många intagna vi har, och graden av våld och hot. Allt annat vore överraskande, säger han.
Ett av de största problemen med de överfulla anstalterna menar han är att det är svårt att sära på intagna som är i konflikt med varandra. Ett behov som har ökat när sammansättningen av fångar har förändrats - tidigare var de allra flesta av kvinnorna dömda för narkotikabrott, och bara ett fåtal för våldsbrott. Nu är nästan hälften dömda för våldsbrott.
– Finns det inga lediga platser kan vi inte flytta någon, vi kan inte separera två antagonister. Ju fler intagna desto svårare blir det, samtidigt som det skapas fler konfliktytor, säger Anders Jansson.
Inget lugn och ro
Ett annat problem är att kvaliteten på verksamheten försämras. Att tiden i fängelse framför allt blir en inlåsning, och inte en förberedelse för ett liv utan kriminalitet. Seko Kriminalvård har varnat för att svenska fängelser allt mer kommer att likna de amerikanska och mest handla om förvaring. Den risken ser även Robert Konnman.
– Det blir knappast bättre kriminalvård med många på avdelningen. Utan överbeläggningar är det lättare att ha hög kvalitet på behandlingsprogrammen och sysselsättningen för de intagna. Det blir mer lugn och ro om man är färre, säger han.
Även Anna Wallentheim (S), ledamot i justitieutskottet, ser en risk för en försämrad kriminalvård.
– Att tiden på anstalt blir ett sätt för de intagna att byta riktning i livet är avgörande. Men ju fler vi trycker in, ju fler dubbelbeläggningar vi har, desto svårare blir det. Risken är att man inte lyckas bryta sin kriminella bana. Det förlorar både individen och samhället i stort på, säger hon.
Vill ha högre säkerhetsklass
Utmaningarna blir knappast mindre när antalet intagna kommer öka. Och att de kommer bli fler talar det mesta för. Kriminalvårdens egna prognos pekar på att så många som 35 000 människor kan sitta i fängelse om tio år. Det är nästan sex gånger så många som idag. Beräkningen gäller visserligen totalt, både kvinnor och män, men om andelen kvinnor i fängelse skulle vara lika stor som idag, innebär det att även kvinnoanstalterna skulle få sex gånger så många intagna.
– Genomförs det som är sagt i Tidö-avtalet så pekar allt på att inflödet kommer öka rejält. Med tanke på att vi redan nu balanserar på en skör egg så är det tydligt att det kommer krävas en rejäl utbyggnad av platser, säger Anders Jansson.
Utvecklingen syns redan nu – 2014 påbörjade knappt 600 kvinnor ett fängelsestraff, medan drygt 760 gjorde det 2022. Samtidigt är det allt fler kvinnor som döms till längre fängelsestraff, och därmed frigörs färre platser. Att fler får hårdare straff beror i sig på att brotten har blivit grövre. Eller i alla fall, att fler utför grövre brott. Det har gjort att det inte bara behövs fler platser på kvinnoanstalterna, utan också att det finns ett större behov av differentiering. Anders Jansson tror att det vore bra om det infördes en högsta säkerhetsklass även för kvinnor – idag finns bara säkerhetsklass två och tre.
– Jag tror att det vore bra med en säkerhetsklass ett. Idag kan de som avtjänar ett fängelsestraff på några veckor sitta ihop med dem som har dömts till 18 år. För män finns fler olika säkerhetsklasser, och dessutom specialanstalter för till exempel sexualbrottslingar eller för dem som är utåtagerande. Är man kvinna hamnar man i kvinnoanstalt. Jag tror att det vore bra med möjlighet till differentiering även för dem.
Kritik från JO
Det tror Anna Wallentheim också. Inte bara för att det kan vara stor skillnad mellan olika intagna och vad de har dömts för, utan också för att det blivit betydligt vanligare med kvinnor som tillhör kriminella nätverk.
– När jag gjort besök på anstalterna är det vad många pratar om, att det är svårare att placera ut kvinnor, särskilt när det kommer in de som tillhör en kriminell gruppering. Jag tror att vi kommer behöva införa en säkerhetsklass ett.
Även Justitieombudsmannen, JO, har riktat kritik mot att det finns små möjligheter att separera intagna. Under en inspektion på Hinseberg i höstas konstaterar de att långtidsdömda och de som sitter av ett kortare straff måste dela avdelning. JO skriver också att situationen för intagna verkar ha försämrats under senare år, och att det är ”mycket bekymmersamt”.