– Det vi har kunnat identifiera är att det finns både individer och mindre grupper som utsätts för regelrätta drev, och som idag inte vet vart de ska vända sig. Det handlar om oberoende röster som ofta saknar skyddsnät och som nu riskerar att tystna, säger Marcin De Kaminski, programchef för Skydd och säkerhet för utsatta försvarare av mänskliga rättigheter.
Under 2018 började ett ökat antal debattörer och opinionsbildare i Sverige höra av sig till organisationen för att få stöd och råd om hur de skulle hantera de hot- och hatkampanjer de utsattes för. Detta har lett till att CRD, som bildades 1982 för att stödja rättighetsarbetet i olika repressiva länder, för första gången har fått börja agera även i Sverige.
Drabbar kvinnor
Civil Rights Defenders har i samarbete med Stiftelsen Natur och Kultur gjort en förstudie som redovisas i rapporten ”När samhället tystnar”, som släpps i dag.
Utsatta grupper och individer har fått svara på frågor kring sin arbets- och säkerhetssituation. Ett 20-tal av dessa valdes sedan ut för djupintervjuer.
Resultatet visar att frilansande journalister och krönikörer, folkvalda och mindre grupper är extra utsatta. De som oftast drabbas är personer och grupper som driver frågor kring kvinnors rättigheter eller antirasism.
Kampanjerna på sociala medier uppges komma igång så snabbt och i en sådan mängd att de tycks vara organiserade. Ett problem som lyfts i rapporten är att frilansande journalister och debattörer lämnas utan stöd.
– De tidningar och tidskrifter som är uppdragsgivare ser det ofta som att uppdraget är slutfört i och med publiceringen och att de reaktioner som sedan kommer därför inte är något som berör dem. Då kan det vara uppdragsgivaren som själv har beställt en text i en viss fråga och som de kanske själva har spetsat till rubriken på onödigt mycket, säger Marcin de Kaminski.
”Sluta provocera”
Ytterligare ett problem är myndigheter som de utsatta kommer i kontakt med ofta brister i kunskap kring vad den ökade mängden hat och hot kan leda till.
– Många som kontaktat polisen har fått till svar att de inte har möjlighet att utreda så diffusa hot som det kan vara fråga om. De utsatta kan då få rådet att inte längre göra så provokativa uttalanden. Vad de som ger dessa råd inte ser är att en konsekvens av detta blir att samhället tappar den funktion som opinionsbildarna har. Vår uppfattning är att hat- och hotkampanjerna ska ses som ett demokratiproblem – inte som något som bara rör enskilda individer, säger Marcin de Kaminski.
Utöver hot, svartmålning och uthängning i sociala medier så har personer också råkat ut för smutskastning, där deras arbetsgivare eller uppdragsgivare har blivit uppringda. Det finns dessutom tecken på att personer från hatgrupper har varit vid deras bostäder eller deras barns skolor och förskolor.
Kompetenshöj polisen
Rapporten visar att de hatkampanjer och regelrätta drev som uppstår ofta kommer från högerextrema grupper inom landet. I frågor som rör säkerhetspolitik och utrikesjournalistik förekommer också kampanjer som styrs från andra länder.
Ett förslag som förs fram i rapporten är att inom polisen bygga upp en organisation med djupare kunskap i de här frågorna som kan finnas tillgänglig för telefonkontakt med direktnummer, och som kan träda in när tonen på nätet hårdnar. Civil Rights Defenders har också påbörjat arbetet med att skapa ett eget forum för att ge stöd åt utsatta i Sverige. Det kan då handla om konkret stöd i form av råd om hur man ser över sin säkerhet och tips om hur man undviker att skapa digitala spår.
