– Du ser här på väggen, det är ganska mycket att göra! Vi är väldigt angelägna om att kunna skapa en god grund för att den här organisationen ska kunna växa, så vi måste göra allting ordentligt från början.

Organisationen finns till för att stötta barn och unga som inte får sina rättigheter tillgodosedda, som kanske har vänt sig till de instanser som ska hjälpa dem, men inte har fått det stöd de har rätt till, berättar Elin Wernquist.

– Sedan är det rätt krångligt även för vuxna att veta vad man har för rättigheter och vart man ska vända sig och då är det ju ännu krångligare för ett barn, eftersom de system vi har är gjorda av vuxna för vuxna. Så vi hjälper till att göra det enklare utifrån ett barns perspektiv.

Vilka barn arbetar ni med?

– Vi jobbar med alla barn och unga upp till 21 år som på något sätt har bekymmer med sina rättigheter, att få den hjälp de har rätt till. Det kan egentligen vara vad som helst som barn och unga kommer hit med, men vi når en väldigt utsatt grupp. Många barn som är placerade eller vill bli placerade eller är i andra osäkra boendesituationer.

Trots att Barnrättsbyrån inte har funnits som egen organisation länge har Elin Wernquist fått flera priser för sitt arbete med att bygga upp verksamheten, från början hos Ersta diakoni för fem år sedan. I veckan delas också Child 10-priset ut till Elin Wernquist och organisationen.

– Det betyder att vi är rätt ute, att vi har en idé som inte bara vi och ungarna som kommer hit tycker är bra.

”Större behov än man kan tillmötesgå”

Trots att den nya lokalen är stor är Barnrättsbyrån ganska liten – just nu är de två som är på plats, men här jobbar vanligtvis också två personer till. Ambitionerna är dock stora. Planen är att byrån ska expandera nästa år, att fler ska anställas så att fler kan få hjälp, även om de aldrig kan hjälpa alla.

– Det är fler som vänder sig till oss än vi kan ta emot, vilket så klart är bekymmersamt. Men det är också någonting vi alltid kommer att behöva förhålla oss till, jag tror att alla som jobbar i någon sorts hjälproll måste förhålla sig till det faktum att det alltid kommer att finnas större behov i världen än man själv kan tillmötesgå. Det jobbar vi med varje dag.

Många av de barn som får hjälp av Barnrättsbyrån är ensamkommande flyktingbarn, berättar Elin Wernquist, men än har de inte märkt någonting av att fler ensamma barn flyr till Sverige.

– Vi har jobbat med många ensamkommande som har sökt asyl och sedan till exempel inte fått stanna. Där kan vi se jättestora brister i hur Sverige jobbar med de barnen för att deras rättigheter ska tillgodoses samtidigt som det också finns väldigt fina och goda exempel på hur Sverige jobbar med ensamkommande. Men just de barn som faktiskt inte får stanna i Sverige, som går en väldigt oviss framtid till mötes, med väldigt lite resurser och stöd runt omkring sig, dem har vi jobbat mycket med.

”Utjämna maktbalansen”

Själv har Elin Wernquist arbetat länge med utsatta barn och ungdomar, både i Sverige och i Storbritannien. Hon berättar att grundidén bakom Barnrättsbyrån ligger i maktbalans.

– Det är någonting i den ensamheten, just när det handlar om barn som inte har stöttande vuxna runt omkring sig, barn som på eget bevåg ska söka hjälp av samhället och hur extremt sårbara de är och hur mycket makt myndigheter har i besluten som tas kring ett barn. Barnrättsbyrån är ett försök att utjämna den maktbalansen lite.

– Barn kan bli väldigt ensamma och rättslösa om saker inte görs när det går illa. Sedan kan det ju gå bra också, men när saker och ting inte går som det ska, då behövs det instanser som oss.

Nästa steg för Barnrättsbyrån grundar sig i ett uppdrag de arbetar med, som de fått av en pojke från Marocko.

– Genom hans historia vill vi synliggöra den fruktansvärda situationen de här ungarna hamnar i och vilka omöjliga val de ställs inför och vad dåliga vi är på att göra de här ungdomarna delaktiga och erbjuda en hjälp som faktiskt är till någon hjälp över tid.