Fukt efter tvätten som hängs upp i vardagsrummet, os efter matlagningen, saker som måste förvaras framför utrymningsvägar och så kanske en ventilation som inte är anpassad till antalet boende i bostaden.
– Byggnadens funktion är ju att ge ett sunt och säkert boende. Vi ska titta på om trångboddheten påverkar byggnadens funktion – som i sin tur kan påverka de boendes hälsa och säkerhet, säger hon.
Statligt ägt företag
Statligt ägda Rise är ett forskningsinstitut och en så kallad innovationspartner som sammanför experter från olika områden och näringsliv för att nå hållbara lösningar för framtiden. Även sociala problem kan få tekniska lösningar, eller analyser.
– Vi går mer och mer ifrån att jobba i stuprör och teknikfokuserat till att organisera oss så att vi kan jobba mer utmaningsdrivet, utifrån frågeställningar där vi behöver tvärvetenskaplig kompetens.
Just trångboddhetsprojektet finansieras av det statliga forskningsrådet Formas och ska genomföras under nästa år. Sofia Stensson sitter i Göteborg och jobbar vanligtvis med energieffektivisering av inomhusmiljöer. Hennes projektkollegor befinner sig alla i Stockholm, bland på Centrum för miljö- och arbetsmedicin.
– När man tror att personer har besvär som beror antingen på dålig innemiljö på arbetsplatsen eller i hemmiljön så hamnar de hos arbetsmiljömedicin. Det är dit de fått in personer som har bott i de här trånga bostäderna. Det är embryot till projektet, säger Sofia Stensson.
Att anledningen till illamåendet är boendet är inte alltid givet, men trångboddheten kan ge fukt och mögel som kan leda till astma och andra hälsoproblem.
– Det är svårt att själv veta om det är bra innemiljö för vi människor är ganska dåliga på att känna av det. Vi känner ju av temperatur och vi känner odörer och kanske extrem fukt eller om det är extremt torrt. Men vi känner exempelvis inte av om det är mycket partiklar i luften, utan då behöver man teknisk mätutrustning.
Finns forskning sedan tidigare
I praktiken ska forskarna med gemensamma krafter försöka få fram en bild av vad trångboddheten innebär för en fastighets funktion och i förlängningen därmed för hälsan för dem som bor i den. Resultatet blir till en kunskapssammanställning
– I det här projektet tänker vi kanske främst på trångboddhet som finns i miljonprogramsområden, kanske bland nyanlända och låginkomsttagare – man kanske inte alltid känner till att bostäderna är trångbodda, säger Sofia Stensson.
Det är inte så att det saknas internationell forskning på trångboddhet, men hon menar att den ofta utgår från så kallade ”social housing” och billiga fastigheter. Det kan göra den svår att applicera på svenska förhållanden.
– En skillnad mellan Sverige och internationellt är att när miljonprogrammet byggdes så var det bra fastigheter. De hade en bra funktion och bra ventilation för det som de var byggda för. De var från början välfungerande, även om det finns ett renoveringsbehov i dag och allt sånt. Men det är där vi ser den extrema trångboddheten nu, säger hon.
Nyligen hade forskarna uppstartsmöte och i inledningsskedet handlar ganska mycket om avgränsningar. Klassiska associationsfrågor i samband med trångboddhet är till exempel att det saknas en lugn plats för barnens läxläsning, sådant kommer inte att avhandlas här. Men innebär utrotningsbara skadedjur som vägglöss och kackerlackor en påverkan på fastigheten på sikt? Snart börjar teamet med att slå fast en definition för trångboddhet som ska användas inom projektet. I framtiden kan undersökningarna också få annan betydelse.
– Nu är utgångspunkten den extrema och kanske ofrivilliga trångboddheten, men priserna går upp i storstäderna och människor kanske väljer att bo på en mindre yta, mer självvalt. Då kanske man även behöver anpassa nuvarande normer, säger hon.
Vilken trångboddhet ska vi acceptera?
Alla jobbar bara deltid med projektet, men om ett år ska studien presenteras som en svensk rapport och som en lättåtkomlig internationell artikel i en vetenskaplig tidskrift. Kanske kan forskningen också leda till viktig information till boende och inte minst till en ökad medvetenhet i samhället om hälsoriskerna med att bo trångt.
– De som borde kunna vara mest intresserade av rapporten tänker jag är fastighets-ägare, förvaltare, stadsutvecklare och politiker. Det här kan ju ge input till frågor som vilken trångboddhet vi kan acceptera som samhälle? Och om det är så att vi accepterar att det är trångboddhet, vad behöver vi då göra för att förbättra ventilation och så vidare för att möta behovet.