– Bristen på sjuksköterskor är ett av de absolut största problemen i vården i dag. Svårigheten att rekrytera och behålla sjuksköterskor, säger Sara Heyman.
 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

I den nyutkomna boken "Sjukt, syster" går hon igenom sjuksköterskans historia från Florence Nightingale till nutidens uppror mot låga löner, och beskriver synen på yrket genom åren.

Bytte bana

Fröet till boken såddes redan när Sara Heyman själv bestämde sig för att byta karriär. Efter tio år som journalist på bland annat Ekot började hon plugga till sjuksköterska.

– Jag blev överraskad av de negativa reaktionerna jag stötte på. Det blev tydligt att det var ett hopp ner på statusstegen att bli sjuksköterska från att vara journalist. Trots att alla är medvetna om att sjuksköterskor verkligen behövs.

Det fick henne att börja intressera sig för synen på sjuksköterskan i samhället och yrkets historia. Hon insåg att det även var en kvinnohistoria, som tidigare varit ganska okänd.

– Det är en spännande historia som inte har fått så mycket ljus alls, och den går hand i hand med kampen för kvinnors myndighet, rätten att få utbilda sig, synas och verka utanför hemmet. Det var en helt ny möjlighet för kvinnor som öppnade sig i och med det här yrket.

Förlegad syn

I början sågs sjuksköterskeyrket som ett kall, något finare än lönearbete. Sara Heyman menar att den förlegade synen bitvis fortfarande lever kvar.

– Det var ju i mångt och mycket sjuksköterskorna själva som lanserade yrket som ett kall. Det var viktigt för de första sjuksköterskorna att markera att de inte arbetade för pengar som de lägre klasserna gjorde. De arbetade för ett högre syfte än att försörja sig. Dessutom hade de fullt sjå med att överhuvudtaget bli insläppta på sjukhusen som kvinnor, säger Heyman.

Men det är viktigt att slå fast att det där är historia, menar hon.

– 1933 förändrades Svensk sjuksköterskeförening när de tog bort sjuksköterskekallet och blev en fackförening, men det här bagaget har följt med ändå. Och det borde den moderna sjukvården ha gjort sig av med för länge sedan. Liksom att man borde ha gjort sig av med det här bruket av namn. Att vi fortfarande säger ”Syster Jenny” och ”Doktor Lundberg”. Det finns en rad saker som sitter i sjukhuskulturen som jag är väldigt förvånad över att man inte anstränger sig mer för att modernisera. Man har inga problem att ta till sig de absolut senaste forskningsrönen, men man ska fortfarande envisas med att tilltala sjuksköterskor med förnamn och läkare med efternamn.

Kön spelar roll

Synen på sjuksköterskeyrket har börjat förbättras, inte minst genom löneupprop som ”Inte under 24 000”.

”Plötsligt var det coolt att jag skulle bli sjuksköterska”, skriver Heyman i förordet till boken. Men för att fortsätta förbättra statusen måste lönerna höjas även under arbetets gång, erfarenhet och kunskap ska löna sig, menar Sara Heyman.

Det faktum att sjuksköterska är ett kvinnodominerat yrke spelar också in i synen på det som lågstatus.

– Att kön spelar in är jag övertygad om, det finns det forskning som visar. Men det finns ju män som är sjuksköterskor och många kvinnor som är läkare. Kön är en viktig aspekt, men historia och kultur är också viktiga i synen på yrket. Det finns en villfarelse om att sjuksköterskans yrke är något man inte behöver särskilt höga kvalifikationer för att utföra. Och det stämmer inte. Det är ju extremt avancerad sjukvård idag, där det ofta krävs specialistsjuksköterskor.

Sara Heyman är ändå hoppfull om sjuksköterskans framtid.

– Sjukvårdsfrågan har inte varit såhär i fokus på många år. Alla partier vet att vården är en viktig fråga. Det skrivs extremt mycket om bristerna i svensk sjukvård. Och jag hoppas att folk ska läsa min bok för att få lite större kunskap om kontexten. Allt det som händer nu talar för att vi borde få till större förändringar.