– Vi har en bra förskola i dag med ett högt förtroende men den skulle må bra av att ha ett högre fokus på lärandet. Det finns fortfarande de pedagoger som lägger fokus på omsorgen då alla inte har hängt med i utvecklingen av förskolans nya uppdrag. Att fortsätta utveckla de tre delarna omsorg, lärande och utveckling i förskolan så att vi får till en hög kvalitativ och likvärdig förskola för alla stadens barn är viktigt att arbeta mot, säger hon.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

”Bra för likvärdigheten”

I juli centraliseras förskolan i Göteborg och ansvaret lyfts från stadsdelarna till en central förskoleförvaltning med Elisabet Nord i spetsen. Hon hoppas att stadens 30 000 förskolebarn på över de 500 förskolorna ska få en likvärdig start i livet.

– En gemensam förskoleförvaltning är bra för likvärdighetens skull. Det blir enklare att fördela resurser och vi kan få en bra översikt över kvaliteten på förskolorna i de olika stadsdelarna. Min förhoppning är att det ska kännas att vi har samma riktlinjer för verksamheterna så att föräldrar med förskolebarn i olika stadsdelar ska känna att deras barn har samma förutsättningar, säger hon.

Även för personalen tror hon att centraliseringen kan bli ett lyft.

– Förhoppningsvis kommer det att bli lättare att lära sig av varandra och plocka upp goda idéer från kollegor i andra delar av stan. Det finns redan mycket bra pedagogiskt utvecklingsarbete i Göteborg men de finns som öar här och där, säger hon.

Många som inte deltar

Grundskolorna i Göteborg har länge haft problem med stora kunskapsskillnader mellan elever i olika stadsdelar och andelen legitimerade lärare är lägre på skolor i utsatta områden. För förskolan verkar däremot läget vara jämnare – i alla fall om man ser till GR-regionens årliga enkät till alla föräldrar med förskolebarn. Skillnaderna mellan stadsdelarna är mycket små när föräldrarna får skatta om de upplever att förskolan är en trygg plats och om barnen har möjlighet att lära sig matte, språk och naturvetenskap. En utmaning som förskolan står inför är däremot att få fler barn att delta i verksamheten, eftersom förskolan är frivillig.

– Det finns många barn som inte går i förskolan trots att de verkligen skulle behöva det. Vi måste samverka mer med bland annat barnavårdscentralerna för att nå ut till familjer som inte har tradition av att lämna barnen på förskolan. Att gå i förskolan är bra för barnens utveckling och det hjälper dem senare i livet, säger Elisabet Nord.

Hon ser fram emot att samarbeta med den nya grundskoleförvaltningen och utbildningsförvaltningen som ansvarar över den kommunala gymnasieutbildningen. Tillsammans kommer de tre förvaltningarna att följa alla barn och ungdomar mellan ett och 19 år. Grunden för den fortsatta inlärningen läggs redan i förskolan.

– Om vi kan ge bra förutsättningar åt barnen så kan de gå vidare till högskolestudier och ett livslångt lärande. Det är i förskolan som vi skapar en trygghet och en bra grund, säger hon.

Hon vill också samarbeta mer med stadsbyggnadskontoret så att man planerar för en stad som är anpassad till barn i förskoleåldern. Senast häromveckan röstade kommunstyrelsen igenom nya detaljplaner för 1 800 bostäder som ska byggas i bland annat Gårdsten och Högsbohöjd. Samtliga saknade planerade förskoleplatser, men trots att både stadsledningskontoret och kommunalrådet Martin Wannholt påtalade bristen fick planerna klartecken. Elisabet Nord känner igen beteendet från när hon jobbade som verksamhetschef i Helsingborg.

– Där ville man också förtäta staden och vi fick hela tiden påminna om att de behövde planera för förskolor och grönytor också. Det glömdes ofta bort eller så ansågs det vara för dyrt. Nu vill jag se till att staden ska ha större förståelse för att man måste planera för förskolor, säger hon.

Vill locka pensionärer

En annan fråga som kommer att landa på hennes bord är bemanningen. Strax innan jul visade en enkätundersökning från Kommunal att två tredjedelar av barnskötarna i Västra Götaland tycker att bemanningen är otillräcklig minst en gång i veckan. Drygt hälften av dem anser att den låga bemanningen innebär en risk för barnen. Elisabet Nord skulle gärna se att fler pensionärer skulle engagera sig i förskolan.

– En fråga vi behöver titta på är hur personalen ska kunna och vilja jobba kvar även efter att de fyllt 65 år. De kanske inte ska ha samma schema som tidigare utan komma in och jobba strödagar när det behövs, säger hon.

Men trots utmaningar med bemanning och att locka fler barn till förskolan ser hon fram emot sitt nya uppdrag.

– Det finns sådan otrolig kraft inom förskolan och hos alla de medarbetare jag träffar så tillsammans tror jag att vi kan få till någonting riktigt bra, säger hon.