– Det tycks vara ungefär lika viktigt som familjebakgrund när det gäller vilken utbildningsnivå en person når, säger Kathryn Paige Harden på Zoom-samtal från Austin i Texas, där hon forskar vid University of Austin. Hon skriver om ämnet i sin nyligen utkomna bok ”The Genetic Lottery: Why DNA Matters for Social Equality”.
– Jag är väldigt fascinerad av hur människors förutsättningar formar deras liv. Och det finns ingen anledning att bara titta på människors miljömässiga förutsättningar och bortse från de biologiska.
Utbildning påverkar allt
I det amerikanska samhället växer ojämlikheten. Amerikaner med universitetsexamen tjänar i genomsnitt 1,7 gånger mer än den som bara gått ut gymnasiet. För de som saknar gymnasieutbildning ser det ännu sämre ut. Utbildning och inkomst påverkar i sin tur hälsan. De fattigaste amerikanska männen lever i genomsnitt 15 år kortare än de rikaste. Bland vit arbetarklass utan universitetsutbildning sjunker medellivslängden, en unik utveckling i västvärlden.
De forskare som undersöker genetikens roll för utbildningsnivån har bättre arbetsverktyg än någonsin. Vi lever nämligen i genforskningens guldålder. För att studera hur stor roll gener respektive uppväxtmiljö spelar i hur en människas liv utvecklas var forskarna tidigare helt hänvisade till tvillingstudier, där man jämför enäggstvillingar som separerats och växt upp i olika familjer. Nu går det snabbt att med nya metoder samla in enorma mängder data, som gör det möjligt att identifiera genvarianter som korrelerar med sociala faktorer i en människas liv.
– Människor kan spotta i ett provrör och det går att utvinna DNA från deras saliv. Och vi kan mäta hundratusentals eller miljontals genetiska varianter från det salivprovet, berättar Kathryn Paige Harden. Den största studien som gjorts när det gäller genernas roll för utbildningsnivå har kunnat visa att de människor med de mest fördelaktiga genetiska förutsättningarna hade fem gånger högre sannolikhet att ta en akademisk examen jämfört med de med sämst genetiska förutsättningar.
Anklagas för rasbiologi
Att gräva i sambandet mellan gener och utbildningsnivå är att ge sig in på kontroversiell terräng. Liksom i Sverige fanns det i USA under stora delar av 1900-talet ett omfattande program för tvångssteriliseringar, för att rensa bort vad som ansågs vara genetiskt oönskade element i befolkningen. Omkring 70 000 amerikaner, främst kvinnor, utsattes för USA:s tvångssteriliseringsprogram som inleddes i början av 1900-talet och kom att inspirera nazisternas egna program för ”rashygien”. ”Svagsinta”, svarta, ursprungsbefolkning och fattiga vita var några grupper som drabbades. Med historien i åtanke har Kathryn Paige Harden anklagats för att hennes forskning kan få farliga konsekvenser. Den uppburna amerikanska sociologen Ruha Benjamin skriver att Hardens arbete präglas av en ”glidning mellan genetiska och miljömässiga faktorer som skulle göra rasbiologins förgrundsgestalter stolta”. Juridik- och sociologiprofessorn Dorothy Roberts har apropå Hardens forskning sagt att ”genom historien har idén att skillnader i utbildningsnivå är medfödda alltid lett till en politik som skadar människor som förutspås vara mindre akademiskt kapabla, och det finns inget som tyder på att det mönstret kommer att brytas”.
”Viktigt tänka på risken”
Kathryn Paige Harden betonar att hennes forskning inte alls tittar på skillnader mellan etniska grupper, men har förståelse för kritiken.
– Vi måste vara uppmärksamma på historien och det är viktigt att tänka på risken för missbruk av teknologi.
Men hon menar också att det finns en kontrasterande bild: att utsatta grupper även gynnats av kunskaper om genetikens roll. När schizofreni och autism visade sig vara till stor del ärftliga fick inte längre de drabbades mödrar skulden.
– Såväl rörelser som arbetat för att minska stigmat kring mental ohälsa som hbtq-rörelsen har pekat på genernas roll, säger Kathryn Paige Harden. Hon tar upp den amerikanska hbtq-rörelsens användande av slagordet ”born this way”, att homosexualitet inte är ett val, som exempel.
Dessutom är anden redan ute ur flaskan, menar Kathryn Paige Harden. Tekniken finns och nu gäller det att använda den på bästa sätt.
– Tiotals miljoner människor runt om i världen har redan fått sina gener kartlagda. Nästan alla rika länder, däribland Sverige, har investerat i att undersöka sina befolkningars gener. Så jag tycker att vi har en plikt att prata om hur vi vill att den här forskningen ska tillämpas, säger Kathryn Paige Harden.
Genetik kan skapa jämlikhet
Historiskt sett har den amerikanska högern varit mer intresserad än vänstern av att prata om genernas roll i ekonomisk ojämlikhet. Högern har kunnat driva argument om att det inte är någon idé med sociala utjämningsprogram, eftersom en ekonomisk position till stor del ändå styrs av genetik. Kathryn Paige Harden definierar sig själv som vänster, och en stor del av boken ”The Genetic Lottery” ägnas åt hur kunskaper om genetik ska kunna bidra till ett mer jämlikt samhälle.
– Som amerikan är mitt första svar på frågan om vad som bör göras något som många européer tar för givet, nämligen att förse människor med tillgång till sjukvård. I USA är risken med att bli arbetslös eller att inte avsluta sin universitetsutbildning så stor eftersom vi saknar det sociala skyddsnätet, säger Kathryn Paige Harden.
Hon ser genforskning som ett verktyg för att på sikt kunna hjälpa barn med sämre förutsättningar i skolan.
– De flesta saker som testas i höginkomsttagarländer för att få barn att prestera bättre i skolan fungerar inte. Så hur kan vi snabba upp sättet att hitta metoder som fungerar? Ofta när folk tänker på genetik och undervisning tänker de skräddarsydd undervisning, att man ska ge ett barn ett DNA-test och därifrån placera in honom i en särskild klass utifrån resultatet. Det menar jag inte alls. Vad jag föreslår är att när vi letar efter metoder för att förbättra barns inlärning, låt oss även använda genetik för att identifiera vad som fungerar.
Tur – en framgångsfaktor
Kathryn Paige Harden argumenterar också för att ökad kunskap i samhället om det genetiska lotteriet kan slå hål på myten att den som ”lyckats” i samhället framför allt har gjort det tack vare sitt eget hårda arbete.
– Det finns väldigt bra evidens som visar på att när människor är mer medvetna om den roll som tur spelar är de mer positivt inställda till en jämlikare fördelning av resurser. USA är ett land som tillåter en extremt stor ojämlikhet. Jag vill att mina läsare ska fundera över om de som har mer resurser har det för att de är bättre eller för att de har haft tur.
