– Vi vet att väljarna i Göteborg under lång tid haft lågt förtroende för sina lokala politiker. Det är därför extra intressant för oss forskare att studera göteborgarnas inställning, både till politikerna och till olika politiska frågor, säger Maria Solevid, undersökningsledare vid SOM-institutet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Rapporten som släpps i morgon innehåller resultat från den första undersökningen i den speciella jubileumssatsningen. Tanken är att göteborgarna ska få svara på samma frågor varje år fram till år 2021.
– Visst kan det finnas spännande resultat i den aktuella rapporten. Men riktigt intressant blir det först när det går att jämföra attityder och åsikter över tid, säger Maria Solevid.
Hon berättar att SOM-institutet aldrig tidigare gjort en stor kommunundersökning bara i Göteborg. Det är från de västsvenska undersökningarna man vet att göteborgarna har lägre förtroende för sina lokala företrädare än väljare i andra delar av VG-regionen.
Förändrades inte på fyra år
Missnöjet är inget nytt fenomen. Redan inför valet 2010 hamnade göteborgspolitikerna lågt i förtroendemätningarna. Särskilt anmärkningsvärt är att resultatet inte förändrades alls varken 2010 eller 2014, något som normalt sett alltid sker när det är valår.
En förklaring kan givetvis vara mutskandalen, som briserade med Uppdrag gransknings avslöjande våren 2010. I en rapport har statsvetarprofessorn Folke Johansson också visat att hanteringen av trängselskatten och Västlänken påverkat förtroendet för politikerna i Göteborg negativt.
– Eftersom det händer mycket i staden de närmaste åren är det intressant att se om satsningarna inför jubiléet kan motverka motståndet som rör infrastrukturprojekten, säger Maria Solevid.
Bland frågorna, som besvarades av de 3 500 göteborgarna under hösten 2016, tas även nya typer av infrastruktur som den planerade linbanan över älven upp. En annan het lokal politisk fråga rör byggandet av bostäder på Heden.
– Det är spännande och ganska ovanligt med en undersökning som är så väldigt lokal.
"Riktigt intressant blir det först när det går att jämföra attityder och åsikter över tid."
Maria Solevid, undersökningsledare vid SOM-institutet.
Rankar annorlunda än genomsnittet
Ett intressant resultat som redan läckt ut från SOM-institutet är att göteborgarna rankar politiska frågor lite annorlunda än genomsnittssvenskarna. Frågor om infrastruktur och trygghet väger tyngre i Göteborg.
Men det är inte bara inställningen till demokratin och förtroendet för politikerna som forskarna är nyfikna på. En förhoppning är också att kunna presentera fakta om hur livsvillkoren ser ut i de olika stadsdelarna.
– De stora klyftorna är ett allvarligt bekymmer för de styrande. Vad vi kan bidra med är kunskap om hur göteborgarnas inställning till bland annat boende och fritidsvanor ser ut i de olika delarna av staden. På sikt kan vi också se om insatserna för att bryta segregationen får någon effekt, säger Maria Solevid.
I undersökningen ställs även en rad andra frågor, till exempel om synen på staden Göteborg, om fritidsvanor och om det lokala nöjesutbudet. De tillfrågade göteborgarna har också fått svara på frågor om sin konsumtion av lokala medier.
– Vi mäter dessutom hur kända och populära partiernas främsta företrädare är samt ställer frågor om vilket som är ”bästa parti”. Men den enskilda partisympatiundersökningen har förstås begränsat värde eftersom svaren gavs för mer än ett halvår sedan.
Har undersökt svenskarnas oro
Som undersökningsledare vid SOM-institutet har Maria Solevid tidigare ansvarat för ett stort projekt som handlade om utlandssvenskar och deras syn på bland annat välfärd och skatter. Här fann hon att det omtalade missnöjet med höga svenska skatter framförallt var något som svenska män, bosatta i Nordamerika, uttryckte.
Största skillnaden mellan personer som bor i Sverige och utlandssvenskar är annars att utlandssvenskarna har högre utbildning. 58 procent har högskole- eller universitetsexamen jämfört med 32 procent i Sverige.
– Ett annat slående resultat är att män i hög grad utvandrar för att arbeta medan kvinnor oftare är medföljande eller har släkt boende i landet, säger Maria Solevid.
På senare tid har hon studerat svenskarnas oro, ett ämne som debatterats flitigt inte minst efter terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm. En av hennes slutsatser är att ökad oro visserligen leder till ökad informationsinhämtning, men också till att stödet för den svenska demokratin minskar något.
