– Vi flyttade hit när det var precis nybyggt eftersom det funkade bättre med barnens skolor, då vi tidigare bott här i området. Äldsta dottern har ett par diagnoser och det funkade inte särskilt bra med hennes skolskjuts, kan man väl säga.

Livspusslet underlättades markant och hyran höjdes inte med mer än en tusenlapp, då Sarah och barnen även före flytten bodde i nyproduktion, fast då i Nacka.

– Det var liksom värt det, säger Sarah Kullberg.   

För att få ned sin boendekostnad har hon försökt spara ihop till handpenning, ta ett banklån och köpa sig en bostadsrätt, men som ensamstående trebarnsmor och vårdanställd står man inte direkt högt i kurs ”bland slipsnissarna inne på bankkontoret”.

– Jag hade väldigt gärna haft ett billigare boende, men i den här stan får man lite ta vad man får.

För att få tillvaron att gå ihop samt för att se om det nån gång kan finnas några kronor över, för oförutsedda utgifter som akut tandvård eller för sånt som måste köpas, som kläder till barnen, lägger hon upp en årsbudget.

– Jag försöker att hela tiden ligga ett steg före och när det finns möjlighet hoppar jag alltid in och jobbar extra. Det är såklart frustrerande att aldrig kunna tänka på sig själv, utan alltid sätta barnen i främsta rummet, men tidigare låg jag vaken om nätterna av oro för ekonomin och blev till slut helt utbränd. Idag har jag blivit bättre på att koppla av och sätta hälsan först.

Hyresgäster betalar mest

Idag, måndagen den 31 maj, förväntas utredningen om fri hyressättning i nybyggnation, det vill säga marknadshyror, presenteras för regeringen. Förslaget som väntas är att landets hyresvärdar på egen hand, utan någon förhandling med Hyresgästföreningen, ska få sätta hyrorna till de nivåer som de själva önskar, i nybyggda fastigheter. Och detta trots att hyresrätter, enligt en rapport från Hyresgästföreningen, redan idag är den dyraste boendeformen, där de med lägst inkomster bor.

Argumentet för införandet av marknadshyror är att den fria hyresskättningen skulle skynda på byggandet av nya hyresrätter i storstadsområden med bostadskris, som Stockholm, Göteborg och Malmö. Något nationalekonomen och bostadsmarknadsanalytikern Ragnar Bengtsson, som författat LO-rapporten ”Har vi råd att bo här?”, menar inte är någonting annat än rent nonsens.

– Ingen av aktörerna, varken de privata eller allmännyttiga hyresvärdarna, säger sig tro att marknadshyror kommer att leda till fler nyproduktioner, eftersom hyrorna redan är så pass höga i nyproducerade fastigheter. Det finns helt enkelt inte någon särskilt stor efterfrågan, säger han.   

”Blir som i London”

Det fastighetsägarna vill åstadkomma är snarare att införa ett nytt typ av bestånd av hyresrätter på bostadsmarknaden, menar Ragnar Bengtsson.

– Man vill införa ett lägenhetsbestånd där priser och villkor inte är framförhandlade, utan satta av hyresvärden. Priser och servicevillkor som hyresgästerna sedan bara har att acceptera om de vill bo i hyresrätt. Det blir som i London, där du kan välja på att bo i väldigt dyra men ganska sopiga lägenheter, eller lite billigare men med ännu sämre standard. I de senare kan det rent utav vara farligt att vistas. Det såg vi efter branden i Grenfell Tower för några år sedan, då 72 människor miste livet.         

Orsaken till att hyrorna redan idag är så höga för nybyggda hyreslägenheter är att det krävs kapital för att bygga, och att de som investerar i fastigheter vill ha avkastning på det kapital de tillhandahåller, framhåller Ragnar Bengtsson.     

– För att komma runt detta skulle staten behöva återinföra någon form av investeringslån, med låg ränta och påhängda krav om att det ska byggas hyresrätter med en mer rimlig hyressättning.

Skattemässig snedfördelning

Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, menar att hyresgästerna bor dyrast i Sverige för att de är skattemässigt missgynnade.

– Det är en politisk fråga. Att bo i en nyproducerad hyreslägenhet är i genomsnitt 2 400 kronor dyrare, per månad, än vad det är att bo i en bostadsrätt, vilket bland annat har att göra med ränteavdraget, säger hon.      

Förutom att hyrorna – i ett scenario där marknadshyror införs – riskerar att skena med upp till 50 procent i Stockholm, som är allra värst drabbat av bostadskrisen, visar Hyresgästföreningens beräkningar, som tagits fram av konsultbolaget Ramboll, att hyreshöjningar är att räkna med i 13-15 procent av landets kommuner.

– Även om det är i Stockholm vi kan räkna med de största hyreshöjningarna, påverkar det här med marknadshyrorna hela landet. Orter som Linköping och Uddevalla kommer också att drabbas. Och enligt alla internationella jämförelser som finns tillgängliga, ökar marknadshyrorna inte heller bostadsbyggandet, utan enbart hyreskostnaderna, säger Marie Linder.       

Tanken på marknadshyror skrämmer Sarah Kullberg.

– Aspudden, där vi bor, är ju ett attraktivt läge, så då har vi väl inte råd att bo kvar. Frågan är ju vart jag ska ta vägen då med barnen? Jag tycker det är så idiotiskt det här förslaget. Alla vi fattiglappar som bor i hyresrätter, är vi inte tillräckligt utsatta redan som det är? Det är lite som att sparka på den som ligger ned!