För åtta år sedan flydde Shqipe Bellani, då 19 år gammal, och hennes man från Kosovo. Bakom sig lämnade de ett liv utan framtid. Paret tillhör den diskriminerade folkgruppen ashkali, vars situation kan jämföras med romernas, och har inte fått gå i skolan och diskrimineras på arbetsmarknaden. De gav sig av med rädsla för sina liv efter att Shqipes man blivit knivskuren i nacken på daglönejobbet som hantverkare.
Flykten gick till Sverige. Här har paret bildat familj, och fram tills i dag bott tillsammans med sina barn, Loan som är sex år och Sara som är fyra. Men nu hotas familjen att skickas tillbaka till ett liv i misär i ett land som barnen inte känner till. I början av september fick de för tredje gången avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Beskedet kom som en chock.
– Jag har jobb och vi har lägenhet här, och barnen går i skolan och på dagis. Jag försörjer min familj och vill inte ha pengar eller någonting annat. Det enda jag vill är att få stanna, säger hon.
Beviljades inte asyl
Familjen har två gånger fått avslag när de sökt uppehållstillstånd som asylsökande. Migrationsverket menar att den tuffa situationen för ashkalier i Kosovo inte är nog för att bevilja asyl. Myndigheten tar inte heller hänsyn till att familjen hunnit rota sig i Sverige och att Loan och Sara aldrig haft något annat hemland.
– Loan började skolan för några veckor sedan och var så glad. Nu vet jag inte vad som händer. Det finns ingen framtid för mina barn i Kosovo, säger Shqipe.
I Kosovo riskerar barnen att inte få gå i skolan. Familjen har ingenstans att bo och saknar jobb.
– Jag vet inte hur vi ska få mat, säger Shqipe.
För den som inte beviljas uppehållstillstånd av skyddsskäl finns det en annan möjlig utväg, nämligen att få stanna som arbetstagare. Det har den rätt till som har ett fast jobb i landet och tjänar minst 13 000 kronor i månaden. Det gör Shqipe. Hon är anställd som städerska av Arbetskooperativet Solidaritet, ett företag som hjälper asylsökande att få jobb. Sedan starten 2011 har kooperativet hjälpt ett tiotal familjer till jobb inom bland annat städ-, anläggnings- och målarbranschen. Alla har fått uppehållstillstånd när de visat att de kan försörja sig utan samhällets hjälp. Fram tills nu. Shqipes familj är den första av familjerna som kastas ut. Margreth Heirås, en av kooperativets grundare, är upprörd över beslutet.
– Man hör alltid att invandrare ska integreras och skaffa jobb. Här har vi en familj som har gjort precis det. Det här är en ren vinstfamilj för samhället, men ändå får de inte stanna, säger hon.
”Drabbar tusentals familjer”
Migrationsverket konstaterar i sitt beslut att alla förutsättningar för att bevilja arbetstillstånd är uppfyllda, men avslog ändåansökan på grund av att familjen har återreseförbud. Förbudet innebär att familjen inte har rätt att vara i Sverige på två år. Anledningen är att Migrationsverket misstänker att familjen kommer gömma sig, vilket de gjorde efter första avslaget.
I det här ärendet har Migrationsverket endast prövat frågan om arbetstillstånd och inte tittat på andra omständigheter, som barnens anknytning till Sverige. En sådan prövning kan göras i ett separat beslut om familjen begär det.
– Men det sker inte per automatik, säger Guna Graufelds, presskommunikatör på Migrationsverket.
Men enligt lagen får ett återreseförbud upphävas om det finns särskilda skäl. En prejudicerande dom i Migationsöverdomstolen säger också att ett arbetstillstånd inte kan nekas endast med hänvisning till återreseförbudet. Shqipes juridiska ombud, Linus Gabrielsson, kommer att överklaga Migrationsverkets beslut. Han menar att familjen har särskilda skäl att få stanna.
– Om man sätter sig in i domen och förarbetena så är det svårt att göra en annan tolkning, säger han.
Margreth Heirås på Abis är orolig över att avslaget är ett tecken på att Migrationsverket försöker strama upp praxis när det gäller uppehållstillstånd för arbetstagare.
– Jag ser det som ett sätt att försöka tajta upp reglerna. Om det blir så här så drabbar det tusentals familjer, säger hon.
