Dagens ETC har inte kunnat bekräfta att en sådan existerar, det finns inga dokument eller bevis. Men att regimkritiker i Iran utsätts för tortyr, får sina mänskliga rättigheter kränkta och att skenrättegångar förekommer är däremot grundligt belagt.

För Mehrnaz Mousavi kom beskedet via hennes pappa, som är en officer och ingenjör i den iranska militären. 2019 blev han tagen till förhör av den iranska säkerhetstjänsten och fick frågor om dottern och hennes mans aktiviteter i Sverige. Ett par månader efter det blev han återigen uppsökt. Då fick han veta att om dottern sätter sin fot i Iran igen kommer hon att gripas och tilldelas 16 månaders fängelse och ett dödsstraff.

– Pappa var chockad. Han visste inte att jag och min man var politiskt aktiva. Och att jag har läckt ut information om hans jobb. När han ringde mig efter förhöret frågade han om jag gjort det. Och när jag sa ja blev han väldigt arg. Han sa att han själv ville döda mig.

”Allt handlar om politik”

Mehrnaz Mousavis man Pedram Tannazi är känd för den iranska regimen som politisk aktivist. Han fick på grund av detta flyktingstatus 2014 och har idag svenskt medborgarskap. Trots att myndigheten ser skäl att skydda honom tror man inte att regimen känner till henne. Migrationsverket har därför beslutat att utvisa Mehrnaz Mousavi.

Hennes pappa och syskon har brutit kontakten med henne efter att de förstått att hon inte kommer sluta vara politiskt aktiv. Hon kommer från en  konservativ bakgrund och det hon står för politiskt accepteras inte i familjen. Men hon har inte alltid varit så politiskt aktiv. Pusselbitarna började komma på plats först efter att hon kom till Sverige.

Resan hit började 2016. Hon kom till Sverige genom ett förhållande med en annan man. Men relationen accepterades inte av mannens släktingar och han bröt upp. Hon flyttade till Stockholm och blev snart blixtkär i Pedram. 2018 gifte de sig. 

– Min nuvarande man sätter på Youtube så fort han vaknar. Allt handlar om politik och om Iran, allt, säger Mehrnaz Mousavi med stora handrörelser. 

Parets samtal och frihetsrörelsen efter att Mahsa Amini dödades av den iranska moralpolisen 2022, har präglat henne. Idag gör hon och mannen ofta videos och de båda bloggar på persiska om kampen för mänskliga rättigheter i hemlandet.

– Jag ångrar inte att jag öppet kritiserat regimen. Men jag ångrar att jag inte började engagera mig tidigare. Jag har inte varit som Hamidreza Rouhi som bara var 19 år gammal när han sköts till döds. Jag var inte så stark i den åldern. Men jag har blivit starkare, säger hon. 

Tillbaka på ruta ett

Katrin Eisen har varit Mehrnaz Mousavis advokat sedan 2021. Hon hävdar att Mousavis aktivism och makens aktivism borde ge henne skyddsskäl. Istället har hon fått flera avslag från Migrationsverket. 2022 låg ärendet hos Migrationsdomstolen efter ett överklagande. Men målet återförvisades till Migrationsverket för fortsatt utredning.

– Domstolen menade då att Migrationsverket inte hade beaktat omständigheten att hon faktiskt är gift med Pedram, och inte heller hans flyktingstatus. Så de behövde utreda den delen mer. Det var ju en fingervisning om vad domstolen tyckte om saken. Men sen blev det ändå ett avslag från Migrationsverket, säger Katrin.

De överklagade igen och ärendet var tänkt att gå till förhandling i Migrationsdomstolen men då hade det gått för lång tid. På grund av preskriptionsregler var domstolen tvungen att avskriva ärendet och de var tillbaka på ruta ett.

– Så domstolen har aldrig fått möjligheten att fullt ut hantera hennes asylskäl. Men det är det vi hoppas att de ska kunna göra nu. När det gäller hennes politiska aktiviteter bör man bedöma att de iranska myndigheterna måste ha sett det här. 

Katrin beskriver Mehrnaz som en person som inte låter sig kuvas och som lider med det iranska folket, framförallt kvinnorna som förtrycks av regimen.

– De gånger som jag har sett att hon har blivit som mest nedslagen, deprimerad och fått panikångestattacker är inte när hon själv drabbats av något negativt besked om hennes ärende. Det är framförallt när det händer nya orättvisor i hennes hemland. Då mår hon som mest dåligt, sedan samlar hon sig och går ut och berättar om de här sakerna.

”Lätt att bli dömd”

Enligt Iranexperten Rouzbeh Parsi vid Utrikespolitiska institutionen är Iran landet efter Kina som utför flest avrättningar i världen. Skälen är ofta godtyckliga och det finns väldigt lite transparens i rättssystemet.

– Antalet avrättningar har gått upp de senaste åren. Det iranska rättsväsendet är inte självständigt och skiljer sig mycket från vad man är van vid i andra länder. Domaren har en mycket mer aktiv roll som påminner om en åklagares. Försvarsadvokaterna får ibland inte närvara vid förhandlingarna och förhören eller konsultera sina klienter. Så det är helt enkelt lätt att bli dömd.

Vad gäller dödsstraff ser Rouzbeh Parsi det som lika mycket ett verkligt hot som en slags performativitet, där de brottsanklagade tvingas ställa upp på tv-intervjuer för att förklara sina synder.

– Vilket de då såklart pressas till, ibland med tortyr. Så det finns ett uppfostringselement, att resten av befolkningen ska lära sig. Det är sällan en klar väg mellan dödsdom och verkställande. Det kan finnas en politisk kalkyl om det är smart för att statuera exempel eller om det är bättre att bara låta personen sitta i fängelse och sen kanske om några år benåda personen.

Beredd på det värsta

Det pragmatiska i den iranska regimen gör att hoten mot enskilda blir oberäkneliga. I Sverige å sin sida har Migrationsverket en roll att avgöra trovärdigheten i varje enskilt fall, men även följa de politiska mål som är satta av vår riksdag. 

I Mehrnaz Mousavis fall anser Migrationsverket att hennes uppgifter inte varit trovärdiga, att Youtubeklippen och intervjuerna inte haft tillräcklig räckvidd för att man ska anta att de nått den iranska regimen, samt att hon inte kan beviljas uppehållstillstånd för nära anknytning då hon sökt om detta inifrån Sverige. 

Mehrnaz Mousavi är trots riskerna beredd på det värsta. 

– Frihet kostar. Den här kampen är inte bara för mitt liv, säger hon.