För fyra år sedan förändrades Hanna Öhmans liv för alltid. Då födde hon dottern Selma och hon och maken Adam blev föräldrar för första gången. Men under förlossningen fick Hanna en av de allvarligaste förlossningsskador man kan få, en så kallad sfinkterruptur, som innebär att man spricker hela vägen från slidan till ändtarmsöppningen. Skadan gjorde att Hanna nästan alltid har mer eller mindre ont i underlivet, och att hon varit tvungen att se till att ha nära till en toalett. När hon blir bajsnödig har hon bara några minuter på sig.
Problem som många nog skulle välja att hålla för sig själva. Vilket Hanna också gjorde den första tiden.
– Det gick bra. Om någon frågade sa jag att jag hade fått en förlossningsskada. Då frågade folk inte mer, säger hon.
Naturligt att berätta
Men när hon fortsatte att åka ut och in på sjukhus under flera år började bekanta fråga vad som hänt henne, mer exakt, och långsamt kändes det mer naturligt att berätta.
– Det har tagit sin tid att bli bekväm med att prata om det. Hade det varit handen eller foten som jag hade gjort illa så vore det inte lika privat att prata om. Men när jag väl började prata var det skönt, säger hon.
I oktober startade hon bloggen Invictus. Namnet betyder ”omöjlig att besegra” och det dröjde inte mer än någon månad innan den var en av de mest läsa på bloggportalen Finest, som annars är mest känd för flärdfulla mode- och skönhetsbloggare.
Hannas blogg handlar istället om operationsförberedelser, att våga ge sig ut i löparspåret igen trots att kroppen strejkar och att ordna barnkalas när man har så ont att man vill gråta. Men trots de allvarliga ämnena berättar Hanna med en stor dos humor. Det har blivit ett sätt att hantera det jobbiga, säger hon.
Som den där gången som hon blev tvungen att stanna bilen och bajsa i väggrenen när hon plötsligt blev nödig på väg på anställningsintervju för drömjobbet. Sekunderna efter att hon dragit upp byxorna körde en fullsatt militärbuss förbi.
– Hela situationen kändes så komisk och det känns som att det är sådana saker jag måste dela med mig av på bloggen. Jag vet att det är många i min situation som är sjukskrivna och sitter hemma och knappt vågar sig ut ur huset, för att sådana här saker kan hända. Då känns det viktigt för mig att avdramatisera det, säger hon.
Längtar efter syskon till Selma
I dag har hon lärt sig vad skadan innebär, men hon är kritisk till att hon inte fick bättre information från sjukvården. Hon skickades hem med en broschyr där det stod att hon kunde ha svårt att hålla tätt de närmsta veckorna. Ingenting om hur illa det verkligen kunde bli.
– Om jag hade fått mer information hade jag nog sökt hjälp snabbare när jag kände att något var fel. Då hade jag kunnat stå på mig, säger hon.
Hon kan känna en sorg över att den första tiden med Selma inte blev som hon fantiserat om. Långa promenader med barnvagnen eller babysim var inte att tänka på. Samtidigt vill hon inte gräma sig.
– På ett sätt är det skönt att Selma var så liten, hon kommer ju inte att komma ihåg att vi inte gick på babysim, säger Hanna.
Sedan förlossningen har Hanna genomgått 18 operationer. Den senaste gjordes i slutet av november. Då fick hon en tillfällig stomipåse på magen för att avlasta den trasiga tarmen i väntan på en operation där den kan lagas. Om operationen går bra finns tankarna om att skaffa fler barn i framtiden. Hur det än blir så kommer bloggläsarna att hållas uppdaterade.
– Jag kommer att fortsätta skriva och vara så privat som jag bara fixar. Men det blir nog inga problem, det mest privata har jag redan hunnit klara av, säger hon.
