Så kan man summera Partiet Nyans tyngsta valfråga. Det tre år gamla partiet har slagit igenom i mediebruset – många ofördelaktiga granskningar, avfärdade som orättvisa drev – och nu vill man rida på missnöjda muslimers röster in i kommuner och regioner. Och riksdagen.

– Ett mandat räcker för att slippa rasistiska förslag. Vi kan klara det, peppar partiledaren Mikail Yüksel, den forne centerpartisten som 2018 uteslöts efter kontakt med turkiska högerextremisterna Grå vargarna. 

”Insha’Allah”, om Gud vill, mumlas genom publiken som svar på Yüksels uppmaning att rösta Nyans, och överge sina traditionella partier Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. 

– Vi är inte röstboskap, understryker partisekreterare Rami Hussein när det blir hans tur att greppa micken och med hjälp av en proffsig digital presentation förklara hur många röster som krävs för att de ska komma in.

Blandsaft och ballonger

Partiet Nyans har valmöte i Rinkeby, förorten i nordvästra Stockholm som i decennier fungerat som larmrapport över segregation och utanförskap. De etablerade partiernas krigskassa saknas. Budgeten är stram: blandsaft, pulverkaffe, bleka snabbköpskakor, ballonger. Valaffischerna, upptryckta i sista minuten för donerade pengar, har inte hunnit anlända än och partiets tält på Rinkeby torg ska resas först veckan efter. 

Här, i centrumets valkrets, röstade 68,5 procent på S förra valet. Andra störst var V med 13, 9 procent. Men valdeltagandet var lågt, strax under 60 procent. Det är soffliggarna, de som tycker att alla politiker är skräp som inte representerar dem, som är Partiet Nyans främsta mål.

Källarlokalen i Folkets hus är fylld till sista stol av ett hundratal lokalbor, många barn, som trotsat ösregn för att höra toppkandidaterna prata. En tonåring hyllas från scenen då han ska ha bett sin mamma att strunta i att köpa leksaker och istället ge de pengarna till partiet.

”Vi förtjänar respekt”

Luften tar slut i takt med att tonläget höjs. 

– Vi förtjänar respekt som muslimer. Varför gör de inte lagar så att ingen kränker oss? Hur långt ska yttrandefriheten gå när man kränker, undrar en kvinna i publiken upprört. 

– Vi har muslimer i riksdagen, till och med somaliska kvinnor. Men de har inte gjort något åt att man bränner Koranen, inte stoppat det, säger Partiet Nyans mest kända namn på riksdagslistan, Bashir Aman Ali. 

Han frigavs förra året efter att ha avtjänat tre år för grova ekobrott. Bashir Aman Ali hade tömt sin skolstiftelse Al-Azhar på över tio miljoner kronor. På valsedeln står han ändå listad som rektor. Han håller ett eldigt tal om att politikerna förstör förorten, sam­hället, och vill lösa det med ­fängelser, straff, poliser:

– Vet ni att varenda muslim i Sverige, man och kvinna, kan sättas i fängelse när som helst, utan bevis och rättegång? Varför? Säpo har rätt att haffa vilken muslim som helst och sätta honom under jorden i tolv månader utan att lämna till tingsrätten, för att den här muslimen är ett hot mot rikets säkerhet. Bevis kan inte visas, för bevisen är hot mot rikets säkerhet, säger Bashir Aman Ali ilsket.

Kampanjar med LVU-fall 

Under det två timmar långa mötet återvänder man hela tiden till de orättvisor man anser drabbar minoriteter, främst muslimer, i ­Sverige, och att det är åtta politiska partier som tävlar om vem som kan utsätta muslimer hårdast. Bashir Aman Ali tecknar till exempel gång på gång upp bilden av att det pågår en hetsjakt på muslimska friskolor, där Skolinspektionen och Säpo stänger så många och så snabbt de kan. 

Och partiets kandidater lyfter under kvällen en av sina viktigaste frågor: det man kallar LVU-maktmissbruket, alltså att Socialtjänsten anklagas för att omhänderta barn på felaktiga grunder. Tidigare i år fick en aggressiv sociala medier-kampanj på temat stor uppmärksamhet. Myndigheten för psykologiskt försvar klassade i februari de utländska attackerna som en väldigt farlig ”pågående utländsk informationspåverkanskampanj”. Sverige utmålades som en fasciststat där myndigheter kidnappar muslimska barn för att konvertera dem till kristendom.

”Hålla sin käft”

En som talat på den konspiratoriska proteströrelsens demonstrationer är Partiet Nyans ordförande Mikail Yüksel, som där sagt att barn omhändertagits på grund av övervikt, att barn svälter på hemmen, och placeras hos pedofiler. 

Och i hans egenskrivna partiprogram, under punkten LVU-missbruket, står det att omhändertagna barn måste placeras i hem som matchas med rätt religion och kultur. Så att barnet inte påverkas bortom föräldrarnas kontroll. Partiet vill ”förebygga eventuell assimilering”.

– Om det är att undergräva förtroendet för myndigheter, och sprida desinformation? Nej. Vi kritiserar myndighetsutövning. Man ska inte förbjuda LVU. Det finns felaktigheter i systemet, det är dem jag tar upp, bristande kontroller. Det finns föräldrar som anser sig felaktigt behandlade och då ska man ifrågasätta, säger Mikail Yüksel till Dagens ETC innan valmötet, som väntar in att eftermiddagsbönen ska avslutas, kickar igång. 

Efter mötet på Rinkeby Folkets hus rasar den lokale moderatledaren Ole-Jörgen ­Persson på Facebook om att man spridit ­lögner och misstänkliggjort samhället. Han har följt livesändningen och anser att partiets politik och retorik eldar på splittringar i förorten. Det är anklagelser Mikail Yüksel är van vid. På sin egen Facebook uppmanar han ­moderaten Ole-Jörgen Persson ”att hålla sin käft. Uppenbart att han inte lyssnat med öronen. Man skapar inte sammanhållning i samhället genom att adhd-testa invandrarbarn och förbjuda slöja.”

– Partiet Nyans har bildats för att stoppa splittring. De andra partierna kommer med splittrande förslag. Som Socialdemokraterna som vill förbjuda muslimska friskolor. Liberalerna vill språktesta tvååringar. Moderaterna vill adhd-testa alla förortsbarn. Vårt mål är ett Sverige som håller ihop. Majoritets- och minoritetsbefolkningen bör leva i harmoni, sida vid sida, hand i hand, med respekt för varandras olikheter, säger Turkietfödda Yüksel, 40, retoriskt slipad efter åren som C-påläggskalv i Göteborg.

Socialdemokraterna vill förbjuda alla religiösa friskolor, inte bara muslimska.

– Ministrarna Ardalan Shekarabi och Anna Ekström har sagt att de judiska skolorna kommer att skyddas då det är en minoritet. Och det lär inte drabba de kristna skolorna. 

Så även om man säger att det gäller alla religiösa friskolor…

– Det stämmer inte.

… så menar du att i praktiken gäller det bara muslimska?

– Precis.

Politiskt beskriver de sig själva som centristiska med drag av både höger och vänster: öppna spjäll för friskolors vinstuttag, gratis kollektivtrafik, sanktioner mot Israel, frysta hyror, ökad kameraövervakning, gårdsförsäljning av alkohol. Men störst fokus ligger på anti­rasismen, med önskad hårdare lag­stiftning för att bekämpa afro- och islamofobi. Yüksel tycker att inga partier i Sverige idag bryr sig om muslimer. Sverigedemokraterna är ”i alla fall är ärliga” med sin rasism: 

– Socialdemokraterna får röster från muslimer samtidigt som de lanserar anti­muslimska förslag. Som språkkrav för medborgarskap. Och Vänsterpartiet säger att de vill bekämpa islamofobin men vill förbjuda omskärelse. SD är öppna. Men S får våra röster och lägger förslag som missgynnar oss.

Hot mot religiösa rättigheter

Partiet Nyans ser muslimer som mest utsatta i dagens Sverige och fokuserar främst på deras rättigheter, vilket gjort att de stämplats som ett identitetspolitiskt parti. De kallas även för islamister och anklagas för att bedriva politisk islam. 

– Politisk islam är ett luddigt begrepp, vad menas med det? Vår politik är inte grundad på religion. Det är fel. Jag kommer aldrig att bedriva sådan politik. Men jag vill värna muslimer och andra minoriteters rättigheter, säger Yüksel, som själv blev praktiserande muslim 2016. 

Du pratar om att Sverige har en ”aggressiv sekularism” där ”icke-religiösa vill begränsa religiösas rättigheter”. Hur menar du? 

– Idag ser vi ett hot och hat mot religiösa grupper. Man vill begränsa religiösa människors livsstil och till exempel styra hur de uppfostrar barnen, utövar sin övertygelse i offentligheten, eller bygger moskéer. Det är fel. Till varje pris vill man begränsa friheten för att man är mot religion.

När du säger moskéer menar du att ni inte vill att man ska begränsa utländsk finansiering av trossamfund, som regeringen vill?

– Precis. 

Ser du ingen fara i att radikala islamister kan köpa sig inflytande?

– Definitivt inte. Det är del av vår demokrati. Sverige finansierar många organisationer i olika länder: Ryssland, Somalia, Turkiet, EU-länder. Det vi ser idag riktas mot alla moskéer, även de som kämpat mot extremism. Det kan finnas moskéer som bidragit med IS-resenärer eller spridit hatpropaganda men att därför stoppa all finansiering, det är inte lösningen. 

Kräver förbud mot hädelse

I Rinkeby bor det nästan 17 000 människor. Av dem har cirka 15 600 utländsk bakgrund, varav kring 13 000 av dem har rötter i Asien och Afrika. Den dansksvenske högerextremisten Rasmus Paludan, ökänd för att bränna koraner, hade sökt demonstrationstillstånd för att göra just det på Rinkeby torg samtidigt med Partiet Nyans valmöte. Så blev det inte. Polisen sa nej då de ansåg att risken för kravaller var för stor. Istället hamnade Paludan i Sollentuna där han fick hetsa mot muslimer i mer eller mindre ensamhet. 

I Mikail Yüksels Sverige skulle Paludan inte ens få ansöka om tillstånd. Hädelse skulle vara förbjudet i lag. Att bränna Koranen eller Bibeln blir då ett brott. 

Hur skulle lagen utformas och hur skulle brottet straffas? 

– Svårt att säga. Det får tjänstemän utreda. Politiker tar inte fram förslaget. 

Men om du fick bestämma?

– Det blir absolut förbjudet att bränna Koranen på gatan. Det är inte yttrandefrihet. Det är ett agerande riktat mot muslimer. Att förnedra religiösa profiler, som profeten Muhammed, genom att teckna honom på ett förnedrande sätt, det ska vara förbjudet. Och att skända svenska rikssymboler. Som flaggan. Varför behöver vi göra det? 

Skulle jag vara förbjuden att måla Jesus på korset med en clownnäsa?

– Många kristna tar nog inte illa upp. Vi har olika grupper i Sverige. Muslimernas syn på sin religion skiljer sig väldigt mycket från kristnas syn. Jag vet att många kristna kanske skulle känna sig kränkta. Fast de vill inte förbjuda det. Muslimer tänker inte så.

Menar du att muslimer har mindre självdistans till sin religion än kristna?

– Det är en mycket känsligare fråga för dem när du förnedrar deras symboler och skändar profeten. Det är en otroligt viktig religiös profil för dem. Det går inte att förklara genom yttrandefriheten. Alla de här teckningarna, koranbränningarna, det är ett sätt att rikta hat mot muslimer. Om du kommer hit till Rinkeby under Ramadan och bränner Koranen utanför moskéer så är det inte yttrandefrihet. Man är inte ute efter att kritisera. Kritik har jag inget emot så länge man inte går över gränsen.

Men den gränsen vill du inte säga hur den skulle definieras enligt lag?

– Det kan jag inte säga nu. 

Skulle en rocklåt som Ebba Gröns ”Häng gud” vara tillåten?

– Jag känner inte till dem. Det beror på kontexten. Vad menas? Riktas där hat mot kristna eller finns ett annat budskap? Kontext är jätteviktig. 

Kakabaveh nämns som motståndare

Förutom nya blasfemilagar vill partiet stoppa ekonomiskt stöd till organisationer som man tycker eldar på islamofobi. Som exempel nämner Yüksel de som har hedersrelaterat våld som huvudfråga. Han namnger föreningen Varken hora eller kuvad, grundad av den numera politiska vilden Amineh Kakabaveh. Den före detta vänsterpartisten nämns också flera gånger under valmötet i Rinkebys Folkets hus. Inte i positiva ordalag. 

– Vaken hora eller kuvad bidrar till att stigmatisera muslimer när man pratar om slöja och hedersförtryck. Många föräldrar vill uppfostra barnen enligt religion och kultur. Den rätten har de enligt lag. Det finns barn som vill ta av sig slöjan men att likställa den med hedersförtryck är fel. Visst kan det förekomma tvång, absolut, och det ska vi arbeta mot, men det betyder inte att majoriteten bär slöja av tvång. 

Religiös uppfostran är inte är samma sak som hedersförtryck, säger ni. Finns det ­hedersförtryck inom religion?

– Det gör det inom många religioner. Inte bara islam. Det är väldigt vanligt före­kommande i USA och Latinamerika. Bland kristna från Mellanöstern också. Det betyder inte att det ska förknippas med religion. Även icke-religiösa kan utöva hedersförtryck. 

Bojkottar flera medier

För två veckor sedan avslöjade Sydsvenskan att fem av partiets skånska kandidater spridit hat och konspirationsteorier mot judar och shiamuslimer, något partiledningen tagit avstånd från. Yüksel har uttryckt tacksamhet för granskningen då de åsikterna inte funkar i hans parti. Samtidigt har han sagt att Sydsvenskans granskning är missvisande. En kupp.

– Den hade sina rätta delar. En person som skrivit grova saker. Därför tackade jag för att det kommit fram att det finns de som inte delar våra värderingar. Men det var en person som vi dragit tillbaka långt innan granskningen. Ändå skriver de om honom som en kandidat. De vägrar rätta och kommer inte få prata med oss innan de gör det.

Du bojkottar Sydsvenskan, TV4 och ­Expressen. Ska en politiker bojkotta fri press?

– Det är ett sätt att stoppa dem från att förmedla fel information till medborgarna. De som läser får fel uppfattning om oss, att vi är oseriösa. Jag vill inte ge intervjuer till oseriösa journalister som är ute efter att sätta dit oss.

Mikail Yüksel säger gång på gång, både under den här intervjun och andra, att Partiet Nyans inte grundar sin politik på islam. Utan på religionsfrihet. Politiker ska hålla armslängds avstånd till all religion. Krav på modernisering ska komma inifrån, från imamer och präster och teologer, inte utifrån, från politiker och myndigheter. Till exempel är partiet emot att trossamfund ska tvingas att viga samkönade par. 

”Där går min gräns”

I partiprogrammets hbtq-avsnitt står det att ingen ska utsättas för hat och diskriminering på grund av sexualitet, men att ”religiösa ledare ska ha rätten att predika och sprida budskap även om dessa strider mot normativa moraliska principer och värderingar”. 

– Hbtq-människor ska ha sina rättigheter som alla andra. Som medborgare får jag inte sprida hat mot dem. Men vi vet vad som står i Koranen och Bibeln. När en imam berättar om det så riktar han inte hat mot hbtq. Han hetsar inte utan han gör sitt jobb enligt religionsfriheten, han måste det. Om han hetsar och uppmanar att man ska mörda hbtq går han över gränsen. Man ska inte lägga sig i deras predikan så länge de förmedlar religionens budskap utan hat. Att lägga sig i är emot religionsfriheten.

Är det till exempel okej att predika att homosexualitet är en sjukdom?

– Jag vet inte om det står i Bibeln. Jag tror inte det?

Människor tolkar Bibeln olika. 

– Jag tycker inte att man kan säga så. Där går min gräns. Men jag vet vad som står i Koranen. Homosexualitet är förbjudet. Då måste en imam få säga att det är förbjudet.