Homofoben ute ur garderoben

– I dag är jag en kvinna som måste bära ansvar för vad jag gjorde som svinet Allan. Jag har kallat honom för patriark, men svin passar bättre, för det var han. Det jag har gjort nu är att jag har byggt ett liv där jag kämpar för allas lika värde och lika skyldigheter, säger hon.

Maria Hansson Nielsen sitter i fåtöljen på sitt hotellrum i Västra Hamnen och ska strax föreläsa på Regnbågsfestivalen om sitt liv. Benen är korslagda och hon smuttar på en kopp snabbkaffe. 

Hennes livs resa började i Köpenhamn. Hon har tidiga minnen av att hon frågade sin mamma varför hon inte själv kunde bli mamma och få föda barn. 

– Jag lånade min mammas kläder när jag kom hem från skolan och mådde så bra. Sedan vek jag ihop dem helt perfekt tills hon kom hem, berättar Maria Hansson Nielsen.

Tonåringen Allan Nielsen var djupt olycklig, rymde hemifrån, tog droger och hamnade på ungdomshem. Så småningom utbildade han sig till bokbindare och fick jobb i Avesta, dit han kom 1975. Han gjorde allt han kunde för att dölja att han egentligen ville ha ett liv som kvinna: gifte sig, skaffade tre barn, blev frikyrklig, studerade på bibelskola och reste land och rike runt för att predika. Han jobbade mycket, startade företag, men slarvade bort pengarna och behandlade samtidigt sin första fru och mamman till sina barn illa. 

– Jag slog henne inte, men det finns andra sätt att trycka ner. Min fru gjorde precis som jag sade, berättar Maria Hansson Nielsen.

I mitten av 90-talet startade Allan Nielsen hemsidan Evangelisten, där han upplyste homosexuella om hur ”äckliga” de var och att Guds straff väntade dem. Bland annat var det han som polisanmälde Ecce Homo-utställningen för hets mot folkgrupp.  Men som tur var fick han mothugg i kommentarsfälten, bland annat av prästen Lars Gårdfeld. Kontakten ledde till dialog med flera öppet homosexuella och då fick Allan Nielsen
i stället kritik från frikyrkligt håll.

– Jag anklagades för att slicka sodomiternas fötter, säger Maria Hansson Nielsen.

Väl mottagen i partiet

Lång historia kort. Till slut avslöjades Allan Nielsen av hans tredje hustru, som upptäckte nylonstrumporna han bar under byxorna. Det var 2006. Hon stöttade honom att söka hjälp vilket han också gjorde. Efter en fyra år lång process kunde den könskorrigerande operationen äntligen bli av och de sista resterna av Allan Nielsen var ett minne blott för Maria.

Du kom ut som transsexuell, men valde att vara kvar som aktiv i Kristdemokraterna. Varför bröt du inte med partiet också?

– Jag var nog rädd att förlora allt. Men det som hände var att jag fick ett så stort stöd. De senaste sju åren har det gått fort i partiet och det har vi Göran Hägglund att tacka för, utan honom hade det inte gått, säger Maria Hansson Nielsen.

I dag har KD svängt i frågor som tvångssterilisering av personer som genomgår könskorrigerande operationer och stöder nu även att transpersoner inkluderas i hetslagstiftningen. Maria Hansson Nielsen och andra har bidragit till att öppna attityderna i partiet. 

– Det behövs både dialog och de som skäller högljutt. Ställer alla sig utanför och skäller om ”förbannade homofober” händer ingenting. Båda sidorna behövs och min väg är dialogens, säger Maria Hansson Nielsen.