Flera av de mest erfarna handläggarna på barn- och ungdomsenheten på Orust hade fått erbjudande om mer välbetalda jobb i kringliggande kommuner. Då såg kommunen ingen annan utväg än att höja lönerna för hela personalgruppen med 2 000 kronor rakt av, utöver den årliga lönerevisionen, för att behålla dem.
Åsa Olsson, som arbetar med ensamkommande barn, är en av dem som fick del av löneförhöjningen. Hon är glad över tillskottet, men betonar att mer pengar i den egna plånboken inte var den viktigaste vinsten.
– Jag är glad att jag får behålla mina erfarna kollegor, säger hon.
På Orust har man på senare tid haft svårt att rekrytera socialsekreterare för att jobba med barn och unga. Det i kombination med att bland annat antalet orosanmälningar om barn som far illa och ökade krav på dokumentation i varje enskilt ärende har lett till att personalen har en mycket pressad arbetssituation.
Yara blev en väckarklocka
Det ser likadant ut på många håll i landet och Annika Westlund, verksamhetschef på individ- och familjeomsorgen, tror att fler kommuner kommer att ta efter löneförhöjningen.
– Det är en nödvändig satsning. Man har pratat väldigt mycket om den trängda situationen i skolan, men jag är förvånad över att ingen pratat om socialtjänstens trängda situation, säger hon.
För dem som jobbar inom området är det inte en nyhet att situationen länge varit träng, berättar Åsa.
– Redan under utbildningen så hörde man att folk larmade om att situationen var ohållbar och att många inte orkade jobba kvar. Men det är först på senare tid som det har tagits upp i media. Det har inte nått ut till allmänheten tidigare, säger Åsa.
Hennes kollega Barbro Axelsson, som jobbar i mottagningsgruppen, tror att allmänheten insåg hur allvarlig krisen inom socialtjänsten är först i samband med flickan Yaras död i Karlskrona.
– Där brast det på så många punkter och det gjorde att folk fick upp ögonen. Efter den händelsen blev det större fokus på vad som behöver göras för att det aldrig ska kunna hända igen, säger hon.
Inte ensam lösning
Före årets lönerevision tjänade Åsa 27 500 kronor i månaden. Efter de olika tilläggen som revisionen gav har hon i dag 31 500 kronor i lön. Barbro Axelsson tjänar några tusenlappar mer och har en relativt bra lön för att vara socialsekreterare.
Barbro säger att hon blev jätteförvånad och glad över löneförhöjningen, men när det smält in är känslorna blandade.
– Första tanken var att det var bra. Men sedan tänker man att höjda löner inte är hela lösningen, säger hon.
Barbro och Åsa är överens om att andra lösningar måste till för att förbättra situationen.
– På sikt behöver vi ha en rimligare arbetsbörda. Jag hoppas att det blir nästa steg och tror att det i så fall kan motverka personalflykten mellan kommuner och få socialsekreterare att stanna i yrket, säger Åsa.
I förlängningen handlar det också om att skapa ett fungerade förebyggande arbete, menar de. Se hela samhällskedjan, ha fritidsgårdar och öppna förskolor igång. Just de verksamheter som får stryka på foten allra först när det ska skäras ned.
– Om man drar in elevassistenterna i skolan så finns det elever som blir påverkade av det, säger Barbro Axelsson.
– När man skär ned i den förebyggande verksamheten märks det hos oss direkt, inom några månader. Det kommer som ett brev på posten. Ändå är det där man skär ned när man ska spara, säger Åsa Olsson.