Pisachefen Andreas Schleicher lämnade över analysen av Sveriges tapp i Pisa-mätningarna till utbildningsminister Jan Björklund i förmiddags. Hans reaktion var att se rapporten som ett stöd för de åtgärder som regeringen redan genomfört. Mer studiedisciplin, mer lärarledd katederundervisning och tidigare betyg. Och han vill gå ännu längre och flytta ner betygen några årskurser ytterligare om han får makten efter valet.

Eva-Lis Sirén från Lärarförbundet, som satt på åhörarplats när det var utfrågning av Andreas Schleicher i riksdagen, håller inte riktigt med.

– Det är så oerhört tydligt att OECD säger samma sak som Lärarförbundet driver med full kraft. Det är inte tidigare betyg och fler nationella prov som är det viktiga. Utan att höja lärarnas löner, säger hon.

Andreas Schleichers rapport pekar på att lärarnas löner i Sverige är låga i förhållande till den svenska levnadsstandarden och att de länder som får höga resultat i Pisa-mätningarna prioriterar höga löner för lärarna. Och det är förstås som godis för Lärarförbundet, som länge har drivit just frågan om högre löner.

– Vi måste locka fler att bli lärare. De närmaste åren måste vi få 43 000 unga att välja läraryrket, annars står vi inför en akut lärarbrist. Och utan lärare står sig skolan slätt. Att höja lönerna är det enskilt viktigaste vi kan göra för att göra yrket mer attraktivt. Det svaret får vi alltid när vi frågar både unga som ska välja yrke, de lärare som redan arbetar och de som har valt att lämna yrket, säger Eva-Lis Sirén.

Rapporten som lämnades till regeringen idag konstaterar också att skolan är dyr i Sverige. Bland annat beror det på att klasserna är relativt små i Sverige. Men enligt OECD finns det inget samband mellan små klasser och bättre resultat bland eleverna. Frågan är då om det är viktigare att satsa pengar på lärarlönerna än på att hålla nere antalet elever i klasserna, enligt Eva-Lis Sirén.

– Mindre grupper är viktigt för framför allt de små barnen. Men det gäller att börja med rätt sak. Allt annat faller platt om vi inte höjer lärarlönerna och lyckas locka fler lärare. Det går inte heller att ha små klasser utan lärare, säger hon.

Rapporten pekar också på skolor i utsatta områden, där en större andel av eleverna kommer ifrån en lägre socioekonomisk bakgrund, har sämre resurser i form av lärare, läromedel och lokaler än andra skolor. Enligt OECD har skolsystem där utsatta skolor missgynnas ett sämre resultat när det gäller elevernas kunskaper än i skolsystem där resurserna fördelas mer jämt.

I länder som har nått hög resultat i Pisa-mätningen, som Korea, Nederländerna och Finland får de utsatta skolorna mer resurser. Det här är något som både Skolinspektionen och pedagogikprofessor Tomas Englund har reagerat på. Skolinspektionen kritiserade nyligen de mest segregerade kommunerna för att inte fördela pengarna tillräckligt utifrån eleverans förutsättningar. Och Tomas Englund säger att Sverige måste fråga sig om inte det fria skolvalet och den segregation det har lett till är en av de viktigaste förklaringarna till de sjunkande resultaten i Pisa-mätningen.

– När skolorna var mer blandade höjde medel- och högpresterande elever även resultatet för de lågpresterande eleverna, säger Tomas Englund.

Rossana Dinamarca (V), ledamot i riksdagens utbildningsutskott satt också med och lyssnade på Andreas Schleichers presentation och hon tycker att han och OECD missar en viktig punkt:

– Friskolorna och deras vinster och deras påverkan på skolresultatet. Det här tas inte upp i rapporten eftersom det inte finns några data i andra länder som man kan jämföra med direkt. Men när vi har skolor med väldigt stora behov, där i princip alla elever behöver särskilt stöd, så är det ju oerhört viktigt hur vi satsar varje krona vi har. Och då fungerar det inte att vi låter skattepengar försvinna till vinstutdelning för privata företag, säger hon.