Ideell förening
Tjejjouren Väst är en ideell förening som vänder sig till alla som identifierar sig som tjejer i åldrarna 10 till 25 år. Chatten har öppet tre kvällar i veckan, och hit kan en vända sig helt anonymt.
Inför den här sommaren har tjejjouren gått ut med en kampanjfilm för att informera om att de har öppet som vanligt. De vet att behovet är stort.
– Under juni månad hade vi ungefär 150 samtal, det är mer än vi haft någon annan månad hittills i år, säger Matilda Reiderstedt.
Midsommarhelgen var chatten öppen utöver ordinarie tider.
– Midsommardagen hade vi extra öppet, då vet vi att många unga haft en jobbig helg. Det är samma sak vid alla storhelger som jul och nyår, det ska vara lite extra festligt och traditionellt är alkoholen en del av det. Lever man då i en familj med problem förstärks ofta de problemen vid sådana tillfällen, säger Matilda Reiderstedt.
”Ska vara som en storasyster”
Tjejjouren Väst har 50 volontärer, varav 40 tar emot samtal i chatten. Julia Olander är volontär- och stödsamordnare.
– Vi har sagt att vi ska vara som en storasyster, finnas där, ge stöd, lyssna, säger hon.
För att bli volontär behövs inga särskilda förkunskaper, men alla är kvinnor och över 18 år. Innan de börjar får de gå en studiecirkel där olika teman och ämnen tas upp.
– Det handlar om olika typer av våld, en feministisk förståelse av våld, vi diskuterar vad hot om våld kan vara, just detta att kvinnor som grupp känner rädsla för män som grupp, att titta på strukturerna i samhället och diskutera sina egna tankar kring de här ämnena, säger Julia Olander.
Något som också tas upp är hur de bemöter dem som hör av sig. Grundtanken är att bekräfta och stötta personen.
– Vi låter unga tjejer vara experter på sitt eget liv. Har man varit utsatt för ett övergrepp sexuellt eller blivit nedbruten psykiskt eller fysiskt i en relation, så tappar man helt självkänslan. Att då möta någon som säger ”nu ska du göra så här och så här” tror vi inte på. Vi försöker i stället bekräfta och berömma, berätta hur modigt det är av dem att de hör av sig och vågar berätta. Vi vill stärka dem, hjälpa till att bygga upp deras självkänsla igen, säger Julia Olander.
Kan handla om våld i familjen
Till tjejjouren vänder sig tjejer för att prata om sådant de känner att de inte kan prata med någon annan om. Det kan handla om våld inom familjen eller i en relation, om sexuellt våld, om svartsjuka och kontroll, och även om tankar på att ta sitt liv. Men också frågor om kroppen, om mens, om puberteten eller att ha sex första gången. Eftersom sociala medier är en stor del av ungas liv, kommer också ofta berättelser om digitalt våld.
– Det kan handla om allt från att ha blivit pressad att skicka nakenbilder på sig själv till kränkningar och hot, grooming, våldtäkt över internet. Det kan också handla om kontroll, om killar som håller koll på var deras flickvänner är genom olika appar, säger Julia Olander.
– Många känner en otrolig skuld, trots att ingenting är deras fel. Det är viktigt att inte skuldbelägga ytterligare, utan prata med tjejer om vad de faktiskt inte ska utsättas för på nätet.
Ska lansera app
Chatten är huvudverksamheten för Tjejjouren Väst, och i höst kompletteras den genom att en helt ny app ska lanseras.
– Tanken är att unga tjejer ska kunna få stöd även när chatten inte är öppen, förklarar Matilda Reiderstedt.
Innehållet i appen bygger på enkätsvar från 600 unga tjejer som fått berätta vad de behöver för stöd och i vilken form de vill ha det. Resultatet har blivit en app med mycket information, fördjupande texter inom vissa områden och övningar en kan göra hemma, till exempel för att motverka stress, panikångest eller om en har svårt att sova. Innehållet har tagits fram i samråd med psykolog och kurator.
Funnits i snart tio år
Tjejjouren Väst startade 2010 och har vuxit hela tiden. Under 2014 tog de emot 800 chattsamtal. I fjol var antalet 2 000.
– Jag tror inte det handlar om att det här med ungas utsatthet och våld mot kvinnor och barn har ökat, det har alltid funnits, men det finns en större medvetenhet kring det idag, säger Julia Olander.
Frågorna får större uppmärksamhet av händelser som #metoo, och filmen om Josefin Nilsson som sändes av SVT i våras. Julia Olander tycker det är bra att frågorna tas upp, men är samtidigt kritisk.
– Behöver vi värre och värre historier för att orka reagera? Det är en brännande fråga.
