Landstingets nya hbtq-certifiering riktar sig i den första vändan till verksamheter inom primärvård, till exempel vårdcentraler och ungdomsmottagningar.
– Vi har märkt att det har funnits ett behov just inom primärvården. Med de ersättningssystem som finns i dag, där ett visst antal patienter renderar ett visst antal kronor och man inte får så mycket för grundverksamheten, har man inte riktigt haft tid och medel till det här, säger projektledaren Maria Ahlsdotter.
Intresset från länets mottagningar har varit stort, och tyvärr har inte alla som velat gå utbildningen kunnat få plats. Men Maria Alsdotter hoppas att diplomeringen av SLL:s verksamheter ska fortsätta.
– Vi har gjort väldigt lite reklam, men anmälningarna har vällt in. Vi har fått säga nej till många. Än så länge är det ett erbjudande, men man kan ju tänka sig att det i förlängningen blir en rekommendation eller kanske till och med ett krav.
Utbildningen omfattar tre halvdagar och innefattar föreläsningar, övningar och uppgifter. För att en mottagning ska diplomeras krävs att 95 procent av de anställda deltar.
– Det är en slags processutbildning. Man får i uppgift att titta på olika saker i mottagningsmiljön och göra en inventering av sin patientvardag, berättar Maria Ahlsdotter.
Ser fram emot utbildningen
En av de mottagningar som ska delta är Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Farsta. Ingela Svedérus är enhetschef och ser fram emot utbildningen.
– Det här är frågor som är mycket större i dag än tidigare. Dels finns en efterfrågan hos ungdomarna, men vi möter också fler samkönade föräldrar. Vi vill ju kunna de här frågorna och kunna bemöta alla som kommer hit på ett bra sätt.
Under sina drygt 20 år inom barn- och ungdomspsykiatrin tycker hon sig sett en förändring i vilka hbtq-frågor som är aktuella för ungdomar.
– Förr fick vi mycket frågor om homosexualitet, både här och i vår frågelåda på nätet, men det har minskat på senare år. Kanske hänger det ihop med att det blivit mer accepterat i samhället, att den frågan inte är lika laddad längre. Däremot är det mycket funderingar kring könsbyte och att vara transsexuell.
Tidigare har en del av stadens mottagningar certifierats genom RFSL:s utbildning i hbtq-frågor, men enligt Maria Ahlsdotter får man med landstingets internutbildning möjlighet att nå fler.
– Vi har märkt att en del mottagningar tycker att RFSL:s utbildning blir för dyr och omfattande. Det här kostar också på så sätt att man måste avsätta personaltid, men det är ingen kursavgift att betala.
RFSL positiva
Tom Summanen är utbildningschef på RFSL. Han menar att RFSL är positiva till landstingets initiativ att utbilda personal i hbtq-frågor, men vill samtidigt betona att det krävs rätt kompetens och kunskap för att bedriva utbildning på ämnet.
– Utifrån RFSL:s perspektiv är all utbildning där man höjer kunskapen genom att anlita professionella, adekvata personer med god kompetens bra. Sedan spelar det ingen egentlig roll vem avsändaren är. Vi har jobbat med de här frågorna sedan 1950-talet och det blir ju väldigt gediget då. Men vi har vårt, landstinget har sitt och sedan finns det även privata aktörer.
Att RFSL:s certifiering är kostsam håller dock Tom Summanen inte riktigt med om.
– Det är svårt för mig att bemöta det, men med tanke på vad vår utbildning innefattar med utbildningstimmar och långtidsuppföljning, och jämfört med vad aktörer som fortbildar inom andra områden kostar, tycker jag snarare att vi är billiga.
