Han var inte ensam om att påtala hur viktigt det är just nu, att män och kvinnor inom forskarvärlden gör sig hörda. Eller får gehör. Men kommer folk att tro på vad forskarna förmedlar?
Föreningen Vetenskap och Allmänhet, VA, har mätt svenskarnas förtroende för forskning och vetenskap i 17 år. Deras resultat visar att det har legat på en relativt jämn nivå genom åren och statistiken åskådliggör inte någon drastisk nedgång. Den senaste barometern visade att cirka 60 procent av svenskarna har ganska eller mycket högt förtroende för forskning. Samtidigt uppger 83 procent att de har ganska eller mycket högt förtroende för forskare vid universitet och högskolor.
Det är en liten minskning från förra året, men den generella trenden från 2003 är positiv, säger Maria Lindholm, chefsutredare på VA, och tillägger att ett års mätning på egen hand kanske inte har så stor betydelse i långa tidsserier, utan det som är intressant är att se om det är början på en nedåtgående trend eller inte.
Svacka efter Macchiarini
VA gjorde en extra mätning i början av 2016. Det var precis efter att skandalen kring kirurgen Paolo Macchiarini på Karolinska briserat. Då visade siffrorna en svacka, men ett halvår senare hade förtroendet återigen klättrat uppåt, om än i något försvagad form.
Men det finns ändå en grupp, cirka 11 procent enligt den senaste mätningen, som har en ihållande misstro mot forskningen.
Ofta brukar det handla om att man tror att forskningen är köpt och att det finns ekonomiska intressen eller förekommer fusk. Det är de stora anledningarna. Men också att man inte har förtroende för något man inte förstår själv, säger Maria Lindholm.
I statistiken syns en tydlig skillnad mellan mäns och kvinnors förtroende för forskare. Det finns inget svar på varför i VA:s undersökningar, men eftersom den också visar att fler män skulle kunna tänka sig att arbeta inom forskningen, så tror Maria Lindholm att det kan handla om avsaknaden av kvinnliga förebilder.
Ingen poängplockare inför valet
I USA har Donald Trump tydligt tagit ställning mot etablerad forskning, exempelvis kring människans roll när det gäller klimatförändringarna.
Och det finns diskussioner kring fakta även på andra håll.
Begreppen alternativa fakta och faktaresistens har dykt upp både i Sverige och internationellt. Jag tror att mycket handlar om alla populistiska partier som man ser här och där runtom i världen, säger Maria Lindholm.
Men i Sverige finns, inför höstens val, få politiker som försöker plocka poäng genom att misskreditera forskningen. Man måste leta ganska länge för att hitta någon som gör det. Det finns generellt ett stort stöd för forskningen i Sverige och då blir det ingen valvinnare att vara emot forskning, säger Maria Lindholm.
Hon tillägger att det finns en politisk konsensus och folkligt stöd kring att forskning är viktig och därmed har den statliga finansieringen legat relativt högt.
Förtroende måste förtjänas
Liknande undersökningar har gjorts i andra länder, som Schweiz och Tyskland, men under en betydligt kortare tidsperiod. De visar, precis som VA:s mätningar, att förtroendet för forskningen ligger relativt högt.
Men barometrar från alla tre länder visar också att förtroendet skiljer sig mellan olika grupper. I Schweiz, som bara mätt sedan 2016, kunde forskarna urskilja fyra grupper. De sträckte sig från de som var väldigt intresserade och hade högt förtroende för vetenskapen till den grupp som var ointresserade och samtidigt hade lågt förtroende. Mike Schäfer från Zürichs universitet, berättar att mönstret gick hand i hand med de etablerade mediernas trovärdighet.
Det är inte bara ett problem att den här gruppen inte litar på forskningen, utan även ett problem att de inte litar på budbäraren, säger han.
I Tyskland tror många exempelvis på att vaccinationer är nyttiga, att klimatförändringarna är orsakade av människan och att evolutionsteorin förklarar människans utveckling. Men de som misstror något av de påståendena, misstror inte nödvändigtvis alla, enligt Ricarda Ziegler, från VA:s tyska motsvarighet Wissenschaft im Dialog.
Olika människor litar på eller misstror olika fält inom vetenskapen, säger hon. Och det är något som även de svenska och schweiziska forskarna kan skriva under på.
Maria Lindholm tror inte att det är eftersträvansvärt att ha ett hundraprocentigt stöd bland befolkningen, att det är sunt med ett kritiskt förhållningssätt, men betonar vikten av att inte luta sig tillbaka trots att forskningen i dagsläget åtnjuter ett högt förtroende.
Förtroende är inte något du kan ta för givet, det måste förtjänas.
