Mona Sahlin vill ha mindre snack och mer verkstad i Sveriges arbete mot våldsbejakande extremism. Som ny samordnare i frågan vill hon motverka all form av politiskt våld.
– Vi måste ha tillit till demokratin så att det offentliga rummet inte tystnar, säger hon i en intervju med Dagens ETC.
I torsdags stod det klart att Mona Sahlin blir nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. En titel som hon tycker är alltför lång, men som beskriver uppdraget på ett bra sätt.
– Nu ska vi sluta snacka och börja agera.
Hennes uppgift blir att förbättra arbetet mellan myndigheter, kommuner och organisationer för insatser mot den våldsamma extremismen. Att som tidigare partiledare för Socialdemokraterna bli utsedd av en alliansregering upplever hon inte som något problem.
– I just den här frågan känns det okej. Alla partier har i stort sett samma syn på den här frågan. Alla utom Sverigedemokraterna, poängterar hon och tror att de suckar och säger ”att vi aldrig blir av med henne”.
Fokus på våld och hot
I oktober 2010 höjdes terrorhotsnivån i Sverige. I dagsläget finns det attentatshot från den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön, den autonoma miljön och vitmaktmiljön enligt en statlig utredning.
– Jag tror att vi har varit naiva. Maktsverige har agerar varje gång ett problem blossat upp, men vi har inte tagit diskussionen om våld och hot mot demokratin, säger Mona Sahlin.
Hon ser en samhällsutveckling som tyder på ett problem med demokratin och tar de högerextrema partiernas framgångar i Europa och terrorattentatet på Utöya som exempel.
– I Sveriges historia har vit makt-rörelsen mördat människor och stått för våld och hot. Nu tillkommer vänsterextremister som låtsas att det är en demokratisk handling att hugga ner en nazist.
Många kritiska röster har höjts mot den så kallade ”kålsuparterorin” och att vänster- och högervåld inte borde likställas i debatten. Fjorton personer har mördats av vitmakt-rörelsen i Sverige mellan 1999 och 2009, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet och Säkerhetspolisen. De vanligaste brotten inom vitmakt-rörelsen är hets mot folkgrupp och våldsbrott mot personer. I den autonoma rörelsen är brott mot allmän ordning och skadegörelse vanligast förekommande, enligt samma rapport. Mona Sahlin är dock tydlig med att hon inte vill ställa rörelserna mot varandra.
– Jag delar inte in det. Extremister som är beredda att använda våld är farliga. Däremot måste det finnas olika aktiviteter för att arbeta mot de olika rörelserna. Vi måste främst utveckla stödet för de individer som vill lämna dessa rörelser.
Under pressträffen på torsdagen pratade demokratiminister Birgitta Ohlsson om att se hotet mot demokratin ur ett genusperspektivet.
– Det är lätt att se att det är män som hotar och hatar, och kvinnor som blir utsatta. Det gäller så väl i vänsterextremistiska som högerextremistiska och islamistiska miljöer. Det är samma strukturer som när vi pratar om intolerans. Jag är glad att Birgitta Ohlsson lade till det perspektivet, säger Mona Sahlin.
”Jag är allt i ett”
Som uttalad antirasist och feminist har hon fått utstå många hot från högerextrema rörelser. Engagemanget i den antirasistiska stiftelsen Expo, efter tiden som partiledare, minskade inte hatet och hoten. Så sent som förra året förföljdes hon av nazister under Almedalsveckan.
– Högerextremister har alla skäl att tycka illa om mig. Jag är vänster och en kvinna som tar ställning mot rasism. Dessutom försvarar jag homosexuella. Jag är allt i ett.
Hon tror att de personliga erfarenheterna gör att hon har förståelse för hur hot om våld kan begränsa människors mod och åsikter.
– Vissa får ta emot så mycket hat och inte längre orkar. Vi måste ha tillit till demokratin så att det offentliga rummet inte tystnar.
Om två år ska resultatet av arbetet redovisas. Mona Sahlin tror inte att Sverige har fått bukt med den våldsbejakande extremismen till dess. Däremot hoppas hon på att det finns ett samarbete i samhället som fungerar.
– Alla som har en ansvarsroll ska veta hur de ska agera. Oavsett om det rör sig om en polis, en rektor eller en lokalpolitiker så ska det vara tydligt vem som ska göra vad.