”Lägg ner nu. Den röda rosen är en symbol för kärleken.”
”Känns kommunistiskt tyvärr. Skulle det vara okej om jag gick med en stor svastika på plakat? Det är ju en väldigt positiv symbol egentligen.”
Gräl och slitningar dyker upp i de Telegramkanaler där den svenska coronaförnekande, konspirationsteoretiska miljön samlas sedan en tid tillbaka.
Under mars månad arrangerades flera uppmärksammade demonstrationer i landet, där en mycket brokig skara människor slöt upp för att protestera mot pandemirestriktionerna.
I den senaste Stockholmsdemonstrationen anslöt även nazistiska Nordiska motståndsrörelsen och andra högerextremister.
Idag den 1 maj genomförs, trots förbud mot att samlas fler än åtta, en ny demonstration i Stockholm. Arrangörerna i Frihetsrörelsen kommer från en nyandlig och etablissemangsfientlig bakgrund. Deras uppmaning om att folk ska ta med kärlekssymboler som röda rosor ses inte med blida ögon av de högerextrema elementen i rörelsen.
”Alla vill hoppa på”
Grävreportern Mathias Wåg har granskat de olika grupper och figurer som ingår i den coronaförnekande rörelsen i Sverige, och han är inte förvånad över att även de högerextrema har anslutit i större antal.
– Dels så händer det så lite, så när det kommer en sådan här rörelse så försöker de hoppa på den. Dels så passar det ju också deras världsbild att prata om ”globalisternas agenda”, och NMR kan säga att det handlar om judarna, säger han till Dagens ETC.
Samtidigt pågår det något av en maktkamp mellan två olika nationalistfalanger om vilka som ska få ta sig in i den coronaförnekande rörelsen. Dessa falanger pressas delvis tillbaka av de nyandliga personerna, som ännu kontrollerar Telegramkanalerna och talarlistorna vid demonstrationerna.
Mathias Wåg har själv rapporterat om den coronaförnekande rörelsen på grävsajten Research.nu, och han tror den kan fortsätta expandera. Men rörelsen består ännu av ett flertal aktörer som drar åt olika håll och organiserar sig på olika sätt, somliga genom nätverksträffar och andra genom att en central liten grupp fattar alla beslut.
– Det är ganska svårt att kalla dem högerextrema, men det finns en gemensam berättelse som de möts i och det är föreställningen om att en global elit håller på att ställa om världen. I vissa tappningar så ges det här mer en religiös prägel, och man ser i Telegramgrupperna att folk kan störa sig lite på de där som bara pratar om satanister. Men metaberättelsen är densamma. Det handlar om etablissemanget, säger Mathias Wåg.
Ovanligt överskridande
Men trots splittringen och striderna över vem som ska höras och synas, så är den coronaförnekande rörelsen ett mycket ovanligt blocköverskridande fenomen. Mathias Wåg känner till att personer som deltagit i klimatrörelsen Extinction Rebellion även har deltagit i demonstrationerna i Stockholm.
I samma demonstrationer har Dagens ETC träffat deltagare som själva läser Dagens ETC.
Andreas Önnerfors som är professor i idé- och lärdomshistoria har länge följt olika konspirationsteoretiska miljöer. Han berättar att det nya och kännetecknande med den coronaförnekande rörelsen, är att den just är så bred och lyckas attrahera en blandad kompott av människor.
– I tidigare protester som kunnat vara konspiratoriskt färgade, till exempel mot finanskrisen, så var det folk från vänsterspektrumet som tågade mot globalisterna. När det gällde flyktingkrisen var det istället högermänniskor som spridde konspirationsteorier om folkutbyten. Det förvånande nu är att den här nya rörelsen skär tvärs igenom höger-vänsterskalan, säger han.
– Dessutom blir till synes rationella människor snabbt indragna i den här miljön. Jag har fått flera mejl från före detta kommunpolitiker, ingenjörer och aktivister, som vill övertyga mig om att det här är jättefarliga tider, där diktaturen kommer när som helst.
Vanligt under kriser
Andreas Önnerfors har på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) författat en rapport om konspirationsteorier och covid-19, som publicerades i förra veckan. I rapporten beskrivs konspirationsteorierna som en snabbt växande utmaning för det svenska samhället.
– Det var ganska lätt att räkna ut att det skulle bli så, konspirationsteorier kommer som ett brev på posten så fort en samhällskris händer. Problemet med pandemin är också att det varit lätt att svetsa ihop gamla idéer med nya, säger han.
Föreställningen om att coronaviruset är hemligt framtaget i ett laboratorium rimmar med konspirationsteorin på 1980-talet om att USA hade skapat aids som ett biologiskt vapen. Antivaccinationsrörelsen har mycket enkelt kunnat rikta sin konspirationskritik även mot coronavaccinen. Och metateorin om en ondskefull elit som styr världen – inte sällan med antisemitiska undertoner – har funnits kvar ända sedan finanskrisen 2008 och tidigare.
– Så det är väldigt lätt att koppla på massa vagnar på det här tåget, när det väl börjar rulla.
Hoppas på aha-upplevelse
Andreas Önnerfors rapport beställdes av Enheten för skydd mot informationspåverkan vid MSB. Det är en enhet som ingår i Sveriges kommande psykologiska försvar och som vanligtvis inte jobbar med inrikesfrågor, utan med hotbilder från främmande makter och yttre aktörer. Varför man nu ändå publicerat rapporten är för att man hoppas på en diskussion och aha-upplevelse hos allmänheten, om den samhällsskada konspirationsteorierna kan resultera i.
Mikael Tofvesson, chef på Enheten för skydd mot informationspåverkan, kan se att mycket av motståndet hos de som fångats upp av den coronaförnekande rörelsen bygger på känslor. Det sprids rykten om starka krafter som vill skada människor, och människor som köper idéerna upplever följaktligen att de befinner sig i en extrem hotmiljö.
– Starka känslor kan skapa extrema reaktioner. Konspirationsteorierna underblåser hat och syftar till att skapa polarisering, det kan bli en grogrund för handlingar som går emot det allmännas intresse eller i värsta fall våldshandlingar. Men det kan också skapas en ilska i resten av samhället, som ser den här mindre gruppen som går ut och protesterar. Den polariseringen kan också övergå i hat, hot och våld.
Kan förlänga krisen
Om konspirationsteorierna leder till att svenskar slutar lita på myndigheterna, dess råd och rekommendationer, kan det dessutom få stora samhällskonsekvenser i form av en förlängd kris och att icke vaccinerade smittar sårbara grupper.
– Och just nu förväntas hela vår befolkning göra ett val: ska jag vaccinera mig själv eller inte? Eftersom det är vaccineringen som kommer ta Sverige ur krisen så är det väldigt viktigt att man fattar sitt beslut på korrekt information, säger Mikael Tofvesson.
Podd: Den coronaförnekande rörelsen är ett unikt politiskt fenomen som vuxit fram under pandemin. Hur ska vi se på det här fenomenet? Vilka är de som deltar och varför växer rörelsen? Lyssna på Dagens ETC: Bakom rubrikerna. Finns där poddar finns (sök: ETC Play) eller lyssna nedan.