– Man ska kunna gå i deltidspension vid 62-63 med schyssta villkor. Frågan om arbetstiden upplevs av våra medlemmar som lika viktig som löneökningen, berättar han.

"Tryck från båda håll"

Även arbetsgivarna lägger vikt vid frågan. För dem handlar det om att få möjlighet att genomföra schemaändringar med kort varsel och kunna lägga semestern tidigare och senare på sommaren för att få produktionen att flyta på bättre.

– Det är ett väldigt tryck på arbetstiderna från båda håll. Kanske har det trycket blivit större nu, men arbetstiden som sådan har varit en av våra viktigaste frågor de senaste 25 åren. Redan 1995 fattade vi beslut om att vi skulle få ner årsarbetstiden med 100 timmar. Vi har hittills fått ner den med runt 85, säger Anders Ferbe.

Finns det en risk att andra frågor kommer bort när så stort fokus riktas mot arbetstiden?

– Nej, det vill jag inte påstå, men det är lite olika dignitet i frågorna. Det finns en väldig tonvikt på arbetstidsfrågan vilken visar att det är en rejäl stöttesten mellan oss parter.

"Lyfter hälsoargument"

Linn Spross, forskare vid ekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, har skrivit sin avhandling om hur diskussionen kring arbetstiden har sett ut genom historien. Hon är inte förvånad över att det kommer allt starkare krav på sänkt arbetstid just nu.

– Traditionellt sett går det gärna några decennier och den senaste arbetstidsförkortningen hade vi 1971, så det verkar mer eller mindre följa en historisk trend, säger hon.

Hur tycker du att dagens argument för en arbetstidsförkortning ser ut?

– Generellt påminner det mycket om diskussionen som fanns på 30-talet, det vill säga att man lyfter fram hälsoargument. Man vill ha kortare arbetstid för att minska ohälsa i arbetet och för att arbetarna ska skyddas mot industrins hälsopåverkan.