Hög grad av fällande domar vid ekonomisk brottslighet i Sverige

Bilden av att de som fifflar med pengar lätt kommer undan stämmer inte. I alla fall inte enligt överåklagare Katarina Tidén. Enligt henne leder de flesta åtal som landar på myndighetens bord gällande ekonomisk brottslighet till fällande dom.

– Ekobrottsmyndigheten har gillade domar i mer än 90 procent av åtalen och så har det varit i många år. Mer än nio av tio åtal leder till fällande dom, säger hon.

”Systemhotande brottslighet”

Allra-domen som meddelades i hovrätten nyligen innebar ett enormt arbete för Ekobrottsmyndigheten och andra involverade. Många arbetstimmar och stora utredningsresurser. Poliser, åklagare, revisorer, analytiker och spanare var kopplade till utredningen för att bygga ett stabilt bevisläge mot de fyra männen som ska ha lurat pensionssparare på 137 miljoner. Även Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Kronofogden var med och samarbetade.

En anledning till att det var så viktigt att få till fällande domar i Allra-målet är för att de är systemhotande, menar Katarina Tidén. De riskerar att rubba tilliten till systemet.

– Det här var pensionspengar, så det är enskilda personer som har förlorat sina besparingar. Pensionssparande bygger på förtroende. Du betalar in pengar och sedan ska du få tillbaka dem när du blir pensionär. Och så försvinner de. Det gör att man förlorar tilliten till systemet om det finns den osäkerheten, säger Katarina.

Har ni haft liknade fall på ert bord som påminner om Allra-domen?

– Falcon Funds-ärendena som var i våras. De gick också Ekobrottsmyndighetens väg och blev fällande domar.

I Falcon Funds-härvan dömdes två män till flera års fängelse för att med hjälp av andra ha lurat 22 000 svenska pensionssparare på drygt 230 miljoner kronor.

– Sedan pratar man om Telekom-ärendena som involverar otroligt mycket pengar. Det handlar om att man begär tillbaka moms som inte är inbetald i en momskarusell med mobiltelefoner. Det är miljarder kronor inblandat.

Har det blivit mer riskabelt att syssla med ekonomisk brottslighet?

– Det där är en retorisk fråga eftersom man inte vet hur mycket som upptäcks och inte. Det är svårt att svara ja eller nej på det, säger Katarina Tidén.

Känner ni att ni håller jämna steg med den ekonomiska brottsligheten?

– Det är också svårt att veta eftersom vi inte vet hur stor den är. Det brukar ligga i gärningsmannens intresse att inte bli upptäckt.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här .