– Det här är den absolut största inkomsten för organiserad brottslighet i Sverige, och jag tror att det hade varit betydligt bättre ifall det här är legalt, säger hon i en intervju med Sveriges Radio.

Att en högt uppsatt politiker i Sverige förespråkar legalisering är något unikt. Inte ens Vänsterpartiet, som länge har krävt att en avkriminalisering i alla fall ska utredas, har övervägt legalisering.

– Det har vi inte ens diskuterat. Det ligger nog väldigt långt bort att vi skulle få igenom i Sverige, säger partiets hälso- och sjukvårdspolitiska tales­person Karin Rågsjö.

Inte minst tror hon att det beror på Socialdemokraternas benhårda inställning. Att samhället ska bli fritt från narkotika var målet med den nuvarande lagen som infördes 1988. När regeringen i våras tillsatte en utredning om narkotikapolitiken ingick det inte att utreda kriminaliseringen – trots att både Folkhälsomyndigheten och SKR pekat på att just det behövs.

Arbeiderpartiet satte stopp

Björn Johnson, statsvetare och professor i socialt arbete som bland annat forskat om narkotikapolitik, är inte överraskad över Sara Skyttedals utspel.

– Jag är i alla fall inte helt förvånad över att det är en borgerlig politiker som lyfter detta. Vi har sett det i flera länder, som i Norge där den borgerliga regeringen la fram förslaget om avkriminalisering. De traditionella höger-vänsteridéerna som har funnits på området verkar inte riktigt gälla längre, säger han.

Att den nya mer liberala narkotikapolitiken inte sjösatts i Norge beror på att socialdemokratiska Arbeiderpartiet satte stopp för det när de tog över ­regeringsmakten. På så sätt liknar grannländerna varandra – även i Norge är delar av vänstern de största motståndarna till avkriminalisering. I Tyskland däremot är det socialdemokratiska SPD ihop med liberala FDP och miljöpartiet De gröna som drivit att cannabis ska få säljas i licensierade butiker. Även i USA har Demokraterna varit de starkaste förespråkarna för legalisering. Men där börjar de få högern med sig, säger Björn Johnson.

– Inflytelserika republikanska politiker är inte längre helt avvisande. I de flesta stater som har legaliserat har det skett efter folkomröstningar, och att det finns ett folkligt stöd påverkar nog konservativa politiker.

Hellre vård än böter

Och kanske börjar även den svenska högern mjukna. Under sitt senaste landsmöte beslutade Liberalerna att även effekterna av kriminaliseringen bör utvärderas. Och Erik Berg, ordförande för Luf, tycker sig se att partiet börjar ändra inställning till narkotikapolitiken.

– Partiet går åt rätt håll, även om det går långsamt. Men första steget är taget, att vi vill att kriminaliseringens effekter ska utredas. Jag hoppas också att utredningen kan utökas så att man tittar på vad en legalisering av cannabis skulle innebära.

Men de övriga regerings­partierna vill inte att en avkriminalisering ska utredas. Ändå tycker Johan Hultberg, som sitter i socialutskottet för Moderaterna, att de har en mer progressiv narkotikapolitik än S. I reformpaketet med förebyggande åtgärder mot ­kriminalitet som M ­presenterade i somras fanns det en punkt om narkotikabruk där det beskrivs som kontraproduktivt att bötfälla missbrukare.

– Vi vill fokusera på skadereduktion och säkerställa att personer som har beroendesjukdom får vård och hjälp. Människor som är sjuka blir inte hjälpta av att få ett straff, säger Johan Hultberg.

Men ni vill inte ­avkriminalisera?

– Nej, vi tror att kriminalisering har effekt på personers benägenhet att testa, och att det är en av delförklaringarna till att Sverige ligger ganska lågt när det gäller bruk.

Björn Johnson tror att det är större sannolikhet att narkotika­politiken reformeras nu med den nya regeringen.

– Med tanke på Social­demokraternas inställning de senaste åren, hur Morgan Johansson har gjort allt för att hålla sig väl med polisen, tror jag att de borgerliga ­partierna har större möjlighet att ­reformera, säger han.

Den senaste tiden har även Vänsterpartiet fått kritik för att de börjar närma sig S i sin inställning, bland annat för att Nooshi Dadgostar under en partiledardebatt förra hösten sa att ”vi måste rensa ut narkotikan ur vårt samhälle”. Men Karin Rågsjö håller inte med om att partiet har ändrat sig.

– Vår narkotikapolitik ligger fast. Sverige har haft en väldigt moraliserande syn på narkotika­beroende, det måste vi bort ifrån. Ett första nöd­vändigt steg är att utreda av­kriminalisering, säger hon.

Politiskt kostsamt

I Sveriges Radio sa Sara ­Skyttedal att samtalet i Sverige är osunt. Det kan Karin Rågsjö hålla med om.

– Du anklagas lätt för att vara knarkliberal, och det är det värsta man kan vara i Sverige.

Det har Anders Schröder, som tidigare satt i riksdagen för Miljöpartiet, fått erfara. När han skulle arrangera ett seminarium om narkotikapolitik, där bland annat legalisering skulle diskuteras, var reaktionerna starka.

– Många inom politiken var upprörda, medan andra som var personligt berörda var glada över initiativet. Men det är nog så att den som intar en ­position som går emot sitt parti i de här frågorna riskerar en del. Det kan bli politiskt kostsamt, säger han.

Anders Schröder hade ­önskat att Miljöpartiet var modigare i sin narkotikapolitik, och att vänstern drev på.

– Internationellt har progressiva drivit på för en humanare narkotikapolitik. Så är det inte riktigt här. I en svensk kontext är en ­humanare ­narkotikapolitik ingen höger-­vänsterfråga. Det finns absolut plats för en livligare debatt, och det vore inte orimligt om den drevs av de progressiva även här.

Ulrika Westerlund, som sitter i socialutskottet för MP, säger att hon gärna hade sett mer debatt i Sverige. Men att högern har tagit kommandot tycker hon inte.

– Jag tycker inte att någon har tagit kommando över frågan, debatten förs knappt eftersom den är stigmatiserad. Det finns en motvilja att ens utvärdera narkotika­­lagstiftningen för att vi ska få kunskap om ifall vi kan minska dödsfall genom att ändra den. Att olika politiker lyfter frågan är bra.