Orsaken är föga förvånande handlarnas allt högre priser.

– Mellan 2022 och 2023 har vi sett prisökningar på 20-25 procent. Det är extremt branta prisökningar på mat. Man behöver backa ända tillbaka till 1950-talet för att hitta något motsvarande, säger Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé.

Flera variabler inblandade

Frågan är i vems ficka de högre priserna du betalar i affären hamnar – eller vems ökade kostnader prisökningarna täcker? Är det handlarnas? Mellanhändernas? Producenternas?

Svaret är inte helt lätt att reda ut, men klart står i alla fall att matpriserna började öka i en snabbare takt än normalt redan före 2022 års kraftiga inflation i Sverige. Det vill säga redan när människor på grund av pandemin handlade mer mat i affären istället för att äta ute. Sedan kom andra faktorer in i bilden. 

– Växelkursen, Rysslands anfallskrig i Ukraina och höga energipriser är faktorer som påverkar, säger Elinor Odeberg om de aktuella prisökningarna.

Och en sak till: klimatkrisen. Priset på socker har exempelvis skjutit i höjden på grund av intensiva torrperioder i Indien och Thailand. Olivolja kostar skjortan efter torka i Grekland. Och apelsinjuice har blivit dyrt på grund av kaotiskt väder och en växtsjukdom som lett till dåliga skördar i Florida och Brasilien.

– Men det som är speciellt är att det har funnits andra tillfällen med högre elpriser eller högre globala matpriser eller en försvagad krona – men nu har man vältrat över det på konsumenterna på ett sätt som man tidigare inte har gjort, säger Elinor Odeberg.

Arena idé är inte ensamma om observationen. Även Riksbanken har varnat för att företagen fått ett nytt prissättningsbeteende. 

– Man för över kostnadsökningar på konsumenterna medan man tidigare svalde mer av kostnadsökningar för att hålla priserna stabila, säger Elinor Odeberg.

"Väldigt lönsamma år"

Karin Brynell är vd på Svensk Dagligvaruhandel. Hon anser tvärtemot Arena idés chefsekonom att prisökningarna beror på externa omständigheter. Matjättarnas rekordhöga vinstutdelningar gör marginell skillnad i sammanhanget, menar hon.

– Marginalerna i handeln har gått ner kraftigt. Det visar siffror från SCB. Precis före jul visade de att butikernas marginaler nästan halverats jämfört med året innan. Så det har slagits fast av SCB att det inte stämmer att man har höjt priserna mer än kostnadsökningarna. Tvärtom har man inte haft möjlighet att ta ut hela prisökningen på grund av konkurrensen om konsumenterna.

Elinor Odeberg har en helt annan bild. Som stöd för sin sak hänvisar hon till en rapport från Konjunkturinstitutet som publicerades den 18 december 2023. Den pekar på att livsmedelsföretagen har höjt priserna med 6 procentenheter mer än vad som kan förklaras av kostnadsökningarna sedan 2019.

– Jag skulle tro att det Karin Brynell hänvisar till är att lönsamheten i dagligvaruhandeln har minskat något 2023 jämfört med 2022. Men då ska man komma ihåg att 2022 var ett väldigt lönsamt år. Livsmedelsbranschen har en rörelsemarginal på 6 procent, vilket är högt för en verksamhet som omsätter så mycket.

2021 och 2022 gjorde Icahandlarna rekordstora vinstutdelningar – på 2,9 respektive 3,3 miljarder kronor, plus extrautdelningar på 2,7 miljarder mellan 2020 och november 2023.

Kan du förstå att det sticker i ögonen på folk, Karin Brynell?

– Jag hoppas att vi har skapat en förståelse genom att förklara varifrån prisökningarna kommer. Vi ser redan butiker på landsbygden som får slå igen på grund av dålig lönsamhet.

Ingen stark konsumentmakt

Coop, Axfood och Ica säljer 90 procent av alla matvaror i Sverige. Den dåliga konkurrensen har ofta framhävts som en orsak till de historiskt höga priserna, men det håller inte Karin Brynell med om.

– Ungefär hälften av alla butiker i Sverige är självständiga butiker. Om du bor i en stor eller medelstor stad så har du ofta mer än en butik att välja på. Du kan till och med ha två Ica-butiker som är nära dig, och dessa konkurrerar.

Elinor Odeberg ser återigen annorlunda på saken.

– Det stämmer inte. Den enskilda Icahandlaren är fri i sin prissättning, men hela poängen med att ingå i Icakoncernen är att man kan göra stora upphandlingar och inköp som är framförhandlade, säger hon och fortsätter:

– De här företagen ingår i ett oligopol. Ica har exempelvis 50 procent av marknadsandelarna och säljer saker som vi inte kan vara utan. Blöjor, toalettpapper, mejeriprodukter, kaffe och andra basvaror har gått upp jättemycket i pris. Och vi kan inte avstå mat, vi har inte så stark konsumentmakt som alla pratar om.