Att det råder en enorm bostadsbrist i Göteborg är det få, om någon, som ifrågasätter. Staden har vuxit mer än vad tidigare prognoser förutsåg och bostadsbyggandet har under lång tid inte mött upp de kraven.
– Vi har pratat om den här obalansen precis hur länge som helst. Men den har berott på politiskt ointresse. De har lämnat över allting till marknaden, som inte har klarat av det, säger Pedram Kouchakpour, förhandlingschef och biträdande regionchef på Hyresgästföreningen.
Tjänar mer på bostadsrätter
Av de relativt få bostäder som byggdes under 00-talet och första halvan av 10-talet så var dessutom en stor majoritet bostadsrätter, fast det är hyresrätter som efterfrågas mest. Så sent som 2014 så påbörjades nära 2 500 bostäder i Göteborg, vilket i sig var en stor ökning från tidigare år, men av dessa var endast 500 hyreslägenheter. De allmännyttiga bolagen har i sin tur endast byggt ett par hundra lägenheter sammantaget de senaste åren.
– De privata byggherrarna tjänar mer på bostadsrätter, så de satsar inte heller på hyresrätter. Bostadsmarknaden är bara till för dem som har pengar. Därför måste samhället ta ett större ansvar, och de allmännyttiga bolagen måste ta tag i taktpinnen och bestämma byggtakten, säger Pedram Kouchakpour.
Nu tycks förändringen som han och många med honom efterfrågar slutligen vara på gång. Åtminstone på ritborden så planeras den största byggboomen på mycket länge.
– Politikerna över partigränserna har som mål att bygga bort bostadsbristen. Vilket skulle innebära att även priserna dämpas. Göteborg har en befolkningsökning på kring 8 000 personer per år. Det betyder ungefär 3 000 nya lägenheter. Men för att även lösa den brist som redan finns så har vi höjt målet till 4 500 nya bostäder om året, säger Gunnar Persson, chef för planavdelningen i Göteborgs stad.
En mängd detaljplaner i gång
Planavdelningen på stadsbyggnadskontoret har till uppgift att skapa en översiktsplan för hela staden, att göra detaljplaner som beskriver hur och var byggherrarna får bygga nya hus och anläggningar. I dagsläget är en stor mängd detaljplaner i gång i olika stadier. Kronan på verket kallas ”Älvstaden” och består av stadsdelarna närmast älven. Lindholmen, Backaplan, Kvillestan, Frihamnen, Ringön, Skeppsbron, Centralenområdet, Gullbergsvass och Masthugget är alla berörda områden. Mestadels handlar det om gammal industrimark som ska förtätas, levandegöras och befolkas. Här siktar man på 10 000 nya boenden och lika många arbetsplatser redan till år 2020. Under en 20-årsperiod kan så mycket som 25 000 bostäder tillkomma här.
– Vi är en gles stad med storstadsmått mätt och vi har mycket mark mitt i staden som är rester av det gamla industrisamhället. I Älvstaden ser vi en väldigt stor potential att både bygga ihop staden och skapa bra miljöer, säger Gunnar Persson.
Hyrorna ska hållas nere
I Frihamnen, där man planerar för 15 000 lägenheter fram till år 2035, så har hälften av bostäderna öronmärkts från politiskt håll till att vara hyresrätter. Dessutom har de som vill bygga fått klara direktiv om att hyrorna ska hållas nere. Det kommer att finnas fyra uppsatta nivåer av vilken hyra som får tas. 25 procent skall ha hyra på max 1 000 kronor per kvadratmeter, 25 procent 1 400 per kvadratmeter, 25 procent 1 850 samt 25 procent som får ligga högre än så.
– Frihamnen tycker vi är ett fantastiskt initiativ från politiskt håll. Här har de tydligt skickat en signal om att man måste kostnadseffektivisera och ha rimliga hyror om man vill vara med och bygga, säger Pedram Kouchakpour.
40 procent hyresrätter
Andra delar av staden där det byggs, och kommer att byggas, för fullt är sträckan mellan Liseberg och Krokslätt, en rad områden kring Gamlestaden, Kviberg och Bellevue, på och omkring Frölunda torg, Sandarna och Brottkärr.
– I Gamlestaden och omkring har vi runt tolv olika pågående projekt. De höll en bra fart, men stoppades hastigt upp. Det visade sig att laxbeståndet har minskat vilket måste kollas upp. Så där har det blivit försenat på grund av miljöskäl, säger Gunnar Persson.
Han uppskattar att av de planerade 4 500 bostäderna per år så kommer ungefär 40 procent att bli hyresrätter. I den så kallade ”jubileumssatsningen” till år 2021, när Göteborg fyller 400 år och det planeras för ytterligare 7 000 lägenheter, så ska så mycket som 50 procent vara hyresrätter.
– De allmännyttiga bolagen byggde väldigt försiktigt under många år när nettotillväxten på befolkningen inte var så stor. Sedan låg det där kvar alldeles för länge och man skaffade sig inte en bra produktionsapparat. Men nu satsar de på 1 400 lägenheter per år från år 2018, vilket är en tredjedel av det som kommer att byggas, säger Gunnar Persson.
Att kalla de stora byggplanerna i Göteborg för en ”byggboom” är måhända att hoppa händelserna i förväg en aning. Men det är i alla fall en planeringsboom och en tydlig indikation på att kommunen vill göra något åt problemet. Skulle det färdiga resultatet landa på de planerade 4 500 bostäderna per år så skulle Göteborg stå för nästan 10 procent av nybyggnationerna i hela landet. Regeringen har satt ett mål om 50 000 bostäder per år på riksnivå.
