BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Hans Caldaras rättar till en tavla i hallen. Här, i en lägenhet i centrala Stockholm, har han bott i över 20 år. En reaktion mot barndomens ständiga separationsångest, menar han.
Norrköping, Linköping, Jönköping, Växjö, Landskrona, Lund, Lomma och Malmö - och det var bara våren 1953. Lagen som förbjöd romer att bo mer än tre veckor i samma kommun skapade en rotlös och svår uppväxt.
I dag går det mesta av musikern, författaren och samhällsdebattörens tid åt till att hjälpa EU-migranter, bland annat genom Nätverket för romska EU-migranter.
– Jag känner en förtvivlan över att det fortfarande finns människor som tvingas leva på det här sättet. Jag identifierar mig något enormt med dem. Historien upprepas, det är exakt samma skeende i dag, säger han.
Sergels torgs gatstenar blänker till i aprilregnet. Här ska Geta Iorgu sova i natt. Hon har tiggt på Stockholms, Atens och Livornos gator, men sedan ett tag tillbaka försörjer hon sig själv och 15 familjemedlemmar hemma i Rumänien genom onlinebutiken Getas romska sjalar och ett extrajobb som städare. Den resterande tiden fördelar hon på ordförandeskapet i föreningen Remis för romska EU-migranter och praktiken på Stadsmissionen.
– Det har förbättrat min självkänsla. Jag är mycket gladare nu och känner att jag är kapabel att få saker gjorda.
Hunger, arbetslöshet, avsaknad av utbildning och att hämta smutsigt dricksvatten från en flod var inslag i Geta Iorgus uppväxt i Rumänien. Redan som 17-åring begav hon sig västerut med sin make och svärföräldrar för att kunna hjälpa familjen. I de främmande städerna långt hemifrån har nätterna ofta handlat om att inte förfrysa och dagarna om att få några kronor i sin hand. Värst är saknaden efter barnen, däribland dottern hon födde i Aten. Beslutet att låta familjen i Rumänien ta hand om flickorna medan hon försöker ge dem en drägligare tillvaro har varit självklart men svårt.
– Det kändes som att mitt hjärta sprack. Det var som en bomb som exploderade.
Som ordförande i Remis kämpar hon för EU-migranternas rättigheter. Det har bland annat lett till möten med den tidigare nationella samordnaren Martin Valfridsson. Hans rapport om utsatta EU-medborgare i Sverige har bland annat kritiserats av människorättsorganisationen Civil Rights Defenders. Geta Iorgu själv har bland annat reagerat över att migranterna inte ska få hjälp med boende.
– Svaret jag fick av Martin, att vi inte kan etablera oss i Sverige, gör mig ledsen. Jag känner mig maktlös.
Hans Caldaras har också följt utredningen. Han anklagar Martin Valfridsson för att uttrycka sig generaliserande om EU-migranterna och är bland annat kritisk till förslaget om att barn till EU-migranterna generellt inte ska få rätt att gå i skolan, detta då man inte vill uppmuntra föräldrarna att ta med dem till Sverige.
– Det här med skolan, det är fruktansvärt. Det är precis vad vi blev utsatta för.
På senare tid har flera röster höjts om tiggerifrågan. Från regeringens håll har man bland annat uttalat sig om att det är bättre att hjälpa EU-migranter i hemländerna. Och bland annat Moderaterna, Sverigedemokraterna och den tidigare statsministern Göran Persson har propsat för tiggeriförbud av olika grad.
Geta Iorgu är orolig att korruptionen i länder som Rumänien kan hindra stödinsatserna från att nå fram till de behövande, om man väljer att bara hjälpa på plats. Även Hans Caldaras är kritisk till förslagen..
– Man säger att man gör det av ren omtanke. Nej, man vill bara ha bort dem från gatan och rensa upp, säger han.
Regeringen har också föreslagit att det ska bli lättare att avhysa personer från olovliga bosättningar. Geta Iorgu vet hur det är att tvingas flytta.
– Behovet ser annorlunda ut än lagarna, men jag förstår att polisen bara gör sitt jobb. Det har gått korrekt till men jag har gråtit flera gånger för att jag känt mig maktlös.
Farsta-Vantörpolisen har tidigare meddelat via sin Facebooksida att man arbetar mer målmedvetet med avhysningar, bland annat på grund av de nationella direktiven:
”Eftersom Farstapolisen inte kommer tillåta några ny- eller återetableringar av olovliga bosättningar är vi och Stockholms stad beroende av era iakttagelser (…)”
I kommentatorsfält finns vägbeskrivningar till migranternas tidigare läger, trots att polisen i efterhand lagt till att anvisningar till boplatser och ”allt som är olämpligt” ska raderas. Några som kommenterat inlägget är oroliga att polisen äventyrar EU-migranternas säkerhet genom att göra en offentlig efterlysning. Polisen bemöter kritiken på flera ställen i tråden, bland annat med att man inte vill bidra till en ökad hotbild för att sedan fortsätta:
”Mot det står dock intresset av att informera att vi jobbar mot de brott som dessa bosättningar för med sig, vilket vi uppfattat varit önskvärt och efterfrågat. Därtill kan vi genom informationen få in fler tips på olovliga bosättningar. Dessutom bör det faktum att vi rör oss mer flitigt ute i terrängen även kunna vara brottsförebyggande gentemot ev angrepp (…)”
Hans Caldaras skräder inte orden.
– Man uppviglar en hatstämning mot dem när man skriver att man ska rapportera om dem. Det är precis som man gjorde under nazismen.
Mörkertalet kring hatbrott mot romer tros vara stort. 2014 rörde det sig om 287 anmälningar, jämfört med 195 år 2010. Geta Iorgu finns med bland de målsägande. Hon är en av den så kallade Kistamannens offer, en man i 25-årsåldern som gett sig på EU-migranter vid upprepade tillfällen. Geta Iorgu har blivit rädd för att gå ut ensam.
– Varför dömde de honom bara till skyddstillsyn tidigare och inte till fängelse?
Antiziganismen var utbredd när Hans Caldaras växte upp. Det var inte ovanligt att restaurang- och butiksägare hängde upp ”zigenare äga ej tillträde”-skyltar och de romska lägren attackerades ofta.
– Vi levde i ett apartheidsystem. Vi behandlades exakt så som man behandlade de svarta i USA och Sydafrika.
Lars Lindgren, expert på Diskrimineringsombudsmannens utvecklingsenhet, berättar att diskrimineringen fortfarande är omfattande. DO fick in 230 anmälningar gällande romer under åren 2004-2010, men även här tros det finnas ett mörkertal.
Även om det inte hänger några antiziganistiska skyltar vid butiksentréerna är det vanligt att romer blir misstänkliggjorda. En femtedel som deltog i en undersökning av Delegationen för romska frågor 2008 svarade att ”brottslighet, stölder och tjuvaktighet” är ett utmärkande drag för romer.
– Utsattheten som romerna upplever är uppenbart knuten till historien. Det är inte så att den upprepar sig, det är snarare så att romernas situation aldrig har lösts genom att romers mänskliga rättigheter säkerställts, säger Lars Lindgren.
Han efterfrågar en mer sammanhållen bild av hatbrotts-och diskrimineringsärenden och vill även att man ser över diskrimineringslagstiftningen.
– Polisens register över romer är ett exempel på att diskrimineringslagen inte alla gånger ger ett tillräckligt skydd.
Hans Caldaras känner inte till om han förekom i Skånepolisens kritiserade register. Men han är Z-173 i Stockholms stads dokumentation över romer, som lades ner 1996. Dåtidens intelligenstester och mätningar resulterade i en över 20 sidor lång rapport om Hans.
– Det visade sig att akten hade granskats och att man hade strukit över vissa stycken med svar tuschpenna. Det var otäckt.
FN:s kommitté för mänskliga rättigheter kritiserade nyligen behandlingen av romer i Sverige, då man anser att gruppen borde få rätt till sociala förmåner.
Hans Caldaras väntar också på en offentlig ursäkt från staten för hur man har behandlat romerna i Sverige, likt den som barnhemsbarnen fått. Att regeringen släppte en vitbok om de historiska övergreppen mot romer 2014, samtidigt som nyanlände romer avhystes runt om i landet ser han som ”hyckleri på hög nivå”.
– Jag hade hoppats att de skulle ha lärt sig av historien. De borde skämmas.
Fotnot: ETC har försökt nå Martin Valfridsson och ansvariga vid Farsta Vantör-polisen för en kommentar.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
