Tullverkets beslagsstatistik för 2013 visar på ett dystert resultat i kampen mot heroinsmugglarna. Under hela året stoppades endast tre kilo heroin från att komma in i Sverige. Inte under hela 2000-talet har tullen beslagtagit så lite av drogen. För första halvan av 2014 ser det något bättre ut och enligt preliminära siffror har tullen tagit ytterligare drygt tre kilo. Men de ger ändå inte sig själva godkänt.
– Vi vet med oss att vi är dåliga på att ta heroin. Betydligt mer kommer in än vi tar i beslag. Eftersom det finns på marknaden är det ju uppenbart så, säger Jonas Karlsson, sakkunnig på Tullverket.
Varierar kraftigt
Heroinet kommer vanligtvis in i Europa via Balkan och smugglas där i från vidare till bland annat Sverige. Beslagen varierar kraftigt från år till år och om tullen lyckas stoppa ett enskilt stort parti får det genomslag i statistiken. 2006 togs exempelvis sammanlagt 64 kilo heroin. Under senare år har tullen dock mest lyckats stoppa småsmugglare. De tre kilona 2013 togs vid 85 olika tillfällen vilket alltså innebär att ett genomsnittligt beslag var runt 35 gram.
– När det gäller amfetamin kan vi ta 10-20 kilo på en gång, men med heroin rör det sig oftast om några gram eller hekto, säger Jonas Karlsson.
Tullen ser inget entydigt smugglingsmönster för heroinet utan stöter på det lite här och där, främst i bilar och flyg i Malmö och Stockholm. När det gäller andra droger har de en klarare bild över smugglingsmetoderna. Exempelvis beslagtas mycket kokain på Arlanda efter att ha flugits in i landet. Jonas Karlsson säger att tullen nu ska ändra sitt sätt att arbeta för att få liknande koll på heroinsmugglarnas tillvägagångssätt och på så sätt kunna stoppa större partier.
– Vi tittar på alternativa kontrollmetoder men av spaningsskäl kan jag inte avslöja vilka. Då kommer smugglarna oss på spåren, säger han.
Ingen resursbrist
Enligt Jonas Karlsson lider inte tullen av någon akut resursbrist. Han säger att det inte alls är säkert att heroinbeslagen skulle öka om fler tullare anställdes.
– De resurser vi har använder vi på bästa möjliga sätt. Jag tror inte att beslagen skulle öka med x antal procent bara för att man tillsatte x antal tulltjänstemän. Det är inte hugget i sten att det skulle bli så. Våra tulltjänstemän är inte dåliga på att leta, utan det handlar om att vi måste förändra kontrollmetoderna.
När kommer ni att göra det?
– Vi har diskuterat det under en tid men inte satt ner foten än så att säga. Förr eller senare ska vi göra det och så får vi se om det ger resultat, säger Jonas Karlsson.
Svårt beräkna antalet missbrukare
Ingen vet säkert hur stor den svenska heroinmarknaden är. Men experternas uppfattning är att missbruket minskar. Tillgången till behandling har blivit bättre, men allt fler heroinister går också över till illegala läkemedel.
Senast antalet heroin- och opiatberoende beräknades i Sverige var 1998. Då fanns uppskattningsvis runt 8 000 missbrukare. I dag vet ingen exakt hur många de är, enligt Ulf Guttormsson, avdelningschef på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Can.
– Men jag tror att heroinmissbruket nådde en topp under millennieskiftet. Sedan är mitt intryck att heroin blivit mindre vanligt i Sverige, säger han.
Två förklaringar
Ulf Guttormsson ser två möjliga förklaringar till nedgången. Dels finns i dag större tillgång till underhållningsbehandling med exempelvis subutex och dels går allt fler missbrukare över till illegala läkemedel som är smärtstillande eller lugnande. Han understryker dock att det är svårt att veta säkert.
– När det gäller tyngre eller problematiskt missbruk är det överhuvudtaget ganska svårt att följa användningen av enskilda preparat. Engångsanvändning är ganska lätt att mäta men personer som har ett dagligt eller så gott som dagligt bruk är svårare att nå med traditionella metoder. Man får gå på indirekta indikationer som exempelvis anmälda fall av hepatit B, säger Ulf Guttormsson.
Växande kokainmarknad
Polisen bekräftar Can:s bild av att heroinmissbruket minskar medan läkemedelsmissbruket ökar. Enligt Anders Gustafsson, kommissarie på underrättelsesektionen i Malmö, kan också kokainets ökade popularitet bidra till nedgången i heroin.
– Vi tror att en del missbrukare och försäljare gått över till kokain. Troligtvis är det en större marknad. Det finns en annan sorts glamour över kokain än vad det finns över heroin, säger han.
Men Anders Gustafsson påpekar också att det förmodligen finns ett ganska stort mörkertal. Han är säker på att tullens låga beslag inte speglar hur mycket heroin som faktiskt finns på gatan och han blir särskilt överraskad över siffrorna för Malmö. Där tog tullen endast 70 gram under hela 2013.
– Att det minskat visste jag men att det var så pass lite hade jag ingen aning om, säger han.
