Hennes pappa mördade hennes mamma

Ett mord som kunde ha förhindrats. Trots varningssignaler om att pappan var våldsam och trots att han tidigare hade dömts till rättspsykiatrisk vård för två grova våldsbrott mot kvinnor valde socialen att inte agera mot fadern. 

Även grannar till familjen undvek att ­ingripa trots att de hörde skriken från bråken om kvällar och nätter, berättar hon. 

Pappan lyckades också övertala socialtjänsten att lägga ned en anmälan som kommit in kring pappans våldsamma beteende.

– Det stod klart för min mamma att samhällets skyddsnät inte inkluderade henne eller oss barn, säger Josefina Johannisson. 

Dagen efter ett möte på socialkontoret där mamman inte fått gehör för sitt rop på hjälp hittades hon mördad i skogen. Josefina Johannisson är övertygad om att hennes mamma, som nu varit död i 34 år, hade kunnat räddas om de sociala myndigheterna hade agerat i tid på de orosanmälningar som faktiskt kom in.

Tvingades besöka pappan

Kroppen var så lemlästad att det först inte gick att förstå att det var en människa som dödats, berättar Josefina Johannisson, som länge gick ovetandes att hennes mamma mördats. 

– Den som hittade min mamma trodde först det var slaktrester från ett djur. Men ­sedan när polisen kom hittades en avskuren fot från en människa, säger hon om händelsen.

Därefter följde ett liv med enorm saknad efter sin trygga mamma och ovisshet om vad som hade hänt. Uppväxten kantades av regelbundna besök hos den numera avlidna pappan i fängelset.

Om pappans mord och om samhällets svek att förhindra det ovärdiga avslut som hennes mamma fick, berättade Josefina Johannisson under en hearing i riksdagen, en del av en FN-kampanj mot könsbaserat våld.

Samtalet arrangerades av riksförbundet Unizon, som samlar 130 av landets tjej- och kvinnojourer, tillsammans med Liberalerna.

Bör klassas som hatbrott

Unizon har framfört en kravlista med åtgärder till regeringen. Bland annat vill de mäns våld mot kvinnor ges minst lika stor prioritet som exempelvis gängkriminaliteten. Framför allt kräver Unizon en nollvision mot att kvinnor mördas på grund av sitt kön, och att det blir klassificerat som hatbrott. 

– Vi tycker att det ska finnas en straff­skärpning när det finns sexistiska och kvinno­hatande motiv. Och vi tycker det ska klassas som hatbrott, så vi kan följa ­statistiken och förekomsten av hatbrott mot kvinnor i Sverige och i världen, säger Olga Persson förbundsordförande i Unizon som anser att den engelska termen femicide, ungefär kvinnomord, ska tas i bruk i svensk rättsskipning.

Unizon vill även att Sverige framför krav till FN om att göra 6 december till en internationell dag mot femicid.

Ett annat krav är att polisen ska ges i uppdrag att kontinuerligt sammanställa statistik över kvinnor som utsätts för dödligt våld till regeringen. Motsvarande rutin finns för exempelvis gängskjutningar. 

– I vissa polisregioner dödas lika många kvinnor av närstående män som det är män som skjuts i kriminella miljöer. Men tyvärr när en kvinna dödas i sin egen säng med sin femåriga dotter eller son bredvid sig, så genererar det inte samma kraftfulla politiska satsningar, säger Olga Persson.

Boende till våldsutsatta 

Unizon kräver också att kvinnor ska ges bättre förutsättningar att fysiskt lämna våldsamma relationer. Organisationen efterfrågar en bostadspolitik för våldsutsatta kvinnor och barn som innefattar förtur i kommunala och privata bostadsköer, sänkta inkomstkrav för hyreskontrakt och att det finns tillgång till skyddat boende i varje kommun. 

Camilla Mårtensen, riksdagsledamot för Liberalerna och ledamot i arbetsmarknadsutskottet, och som var där och lyssnade, välkomnar Unizons förslag.

– Liberalerna driver redan flera av förslagen som framförs och som vi vill förändra, säger hon.

Förslag som lagts fram i Tidöavtalet som utgör grunden för regeringssamarbetet med stöd av SD har bland annat fått kritik för att åsidosätta barns rättigheter enligt FN:s barnkonvention. Hur trovärdiga är Liberalerna i frågan om mäns våld mot kvinnor?

– Vi har företrädare bland annat ­genom Juno Blom, barnrättspolitisk tales­person och ledamot i justitieutskottet, och ­jämställdhetsminister Paulina Brandberg. Vi har ett stort förtroendekapital, vi har fått igenom många åtgärder och vi har ett bra program som det också ska bli verkstad av, säger hon.

Involvera efterlevande

Josefina Johannisson tycker att förståelsen kring problematiken med mäns våld mot kvinnor blivit större i samhället sedan hon var barn. Men samtidigt går förstärkningarna av skyddsnäten för våldsutsatta barn och kvinnor för långsamt.

– Jag tror att man behöver involvera det levda perspektivet i förbättringsförslagen, för det finns fortfarande massa kunskapsluckor. Och jag tror man behöver lyssna mer på oss barn och överlevare om när och på vilket sätt man ska gripa in, säger hon