– Att gå från att ha rätt till heltid till att organisera arbetet utifrån heltid, det har varit en längre resa än vad vi räknat med. Kommuner och arbetsgivare har under årtionden byggt upp en organisation som utgår från deltider, säger Johan Ingelskog, avtalssekreterare på Kommunal.

De senaste åren har det ändå blivit vanligare med heltids­anställningar. Från 2019 till 2020 ökade andelen från 65 till 69 procent. Av dem jobbar dock inte alla heltid, utan kan själva ha valt att gå ner i tid. Johan Ingel­skog menar att det viktigaste är att de som vill arbeta heltid får möjlighet att göra det – och att hela organisationen utgår från heltider.

– Kvinnor ska kunna vara självförsörjande på sina arbete, det är det viktigaste.

”Bygger på frivillighet”

Hur många som arbetar heltid skiljer sig dock mycket åt mellan kommunerna. På vissa platser, som Kiruna, Gällivare och Hedemora jobbar runt 80 procent inom vård- och omsorg heltid, medan det i kommuner som Lessebo, Dals-Ed och Örkelljunga handlar om var fjärde. Christian Larsson (M), kommunalråd i Örkelljunga, säger att orsaken framförallt är att många vill jobba deltid.

– I grunden bygger det på frivillighet. Vi erbjuder i de flesta fall heltid, men vi vill inte tvinga något.

Christian Larsson tycker att Kommunal är väl hårda i sina krav på heltid. Själva har kommunen inte något specifikt mål för hur stor andel som ska arbeta heltid.

– Fackförbunden har drivit på otroligt hårt på att det ska in­föras, vi vill vara lite försiktigare där. Vi upplever att det finns ett ganska stort motstånd. Går du upp till heltid ska du ju också orka med det, säger han.

Är det inte upp till arbetsgivaren att se till att fler orkar jobba heltid?

– Jo och vi jobbar med det. Vi vill ju ge möjligheten till heltid, det är viktigt inte inte minst för att få en annan grund för sin pension.