– Kommunerna har ett bostadsförsörjningsansvar som man löser genom allmännyttan. Om man inte har inkomsten som krävs för de här hyrorna – var man ska då bo? Det finns väldigt få privata värdar som är intresserade av att få dem som allmännyttan inte vill ha, säger Roger Höög som är jurist på Hyresgästföreningen i region Västra Sverige.

Han pekar på Stockholm där man förändrat kraven till att du ska ha motsvarande existensminimum kvar efter att hyran är betald och tycker att det verkar fungera mycket bättre.

– Det stora problemet i Göteborg i dag är att man stänger ute stora grupper – och kanske främst dem som allmännyttan var till för en gång i tiden. De som inte hade möjlighet att köpa sitt eget boende, säger Roger Höög.

Hyresgästföreningen vill att Framtiden också ska förändra reglerna om att den som har två betalningsanmärkningar, eller en som gäller obetald hyra, inte får hyra. Oavsett om skulden betalats hänger anmärkningen kvar i tre år efter registrering.

– Det är inte så svårt att få en betalningsanmärkning. Det kan handla om en längre tids sjukdom, vi vet ju hur sjukförsäkringssystemet ser ut i dag, eller om en separation. Det är 427 000 som är registrerade hos Kronofogdemyndigheten, men eftersom betalningsanmärkningen släpar efter att du betalt din skuld är siffran ännu större, säger Roger Höög.
Detta gör att många fastnar i för dyra boenden och inte kan byta tillräckligt snabbt – eller inte alls får någon lägenhet.

– Det minskar den ekonomiska rehabiliteringen vilket är ett jättestort problem. De människorna måste ändå ha någonstans att bo och då öppnar det upp för en svart marknad och människor som inte bryr sig om kvaliteten på det de hyr ut kan hyra ut till ockerhyror. Man blir i praktiken hänvisad till slumvärdar, säger han.

Allmännyttans bostäder förvaltas i Göteborg genom bolaget Framtiden.

För ett år sedan yrkade V och MP i Framtidens styrelse på att uthyrningspolicyn skulle ändras till ett system liknande Stockholms. Gunnar Ekeroth (MP), som är 1:e vice ordförande i bolagsstyrelsen, tycker också att policyn måste bytas. Att det tagit tid att få fram ett nytt policyförslag menar han beror på en omfattande omorganisation i bolaget och på att fokus istället legat på att ta emot de många flyktingarna. Men det är på gång.

– Man har presenterat varianter med olika nivåer. Man har diskuterat allt från att slopa inkomstkravet helt, till att ha vissa nivåer liknande Stockholmsvarianten där man räknar på hur pengar man har kvar, säger han.
Innan policyn verkligen kan förändras måste det finnas tillräcklig politisk enighet och därtill måste ett slutgiltigt förslag presenteras. Frågan kommer att diskuteras nu under senvintern.

– Hur det än blir så vill MP ha en mer tillåtande policy som är mindre exkluderande för att öppna upp. Vi gillar inte den vi har i dag och det är anledningen till att vi ser över den. Det finns många som har temporära inkomster av olika slag så det är ett dåligt mått, säger Gunnar Ekeroth.

Också betalningsanmärkningarna vill han att Framtiden funderar över.

– Hur relevant är det för oss? Kan de inte betala så märker vi det ändå. Vi har trots allt väldigt lite problem med folk som inte betalar så att de i slutändan blir vräkta, säger Gunnar Ekeroth.

Hur ser du på Hyresgästföreningens förslag att ta bort inkomstkravet helt?

– Jag vill se ett bedömningsunderlag först – vad det skulle innebära. Vi får simulera ifall det skulle innebära enorma kostnader för Framtiden eller kommunen. Men det är klart att det är en intressant tanke om det ändå är så att vi i slutändan har väldigt få vräkningar eller skulle få extremt små förluster av det – då finns det väl ingen anledning att ha det som krav, säger Gunnar Ekeroth. 

Läs om Linda som drabbas här!