– Människor skakade på huvudet och sa ”jaha, Miljöpartiet”. Men sedan började de prata och när vi pratat i tio minuter var de lite glada.

Inte precis en storslagen berättelse om politiska segrar från en politiker som ska försöka sälja in sin framgång. Men nedsjunken i fåtöljen i det arbetsrum, som har varit hans sedan han valdes till språkrör, ramar han in berättelsen.

– Det var en diskussion som inte gick att få till för något år sedan.

I valet 2022 gick Miljöpartiet om Sverigedemokraterna och blev det parti flest väljare tyckte illa om. ”Alla hatar oss” må vara en självbild som svetsar samman fotbollslaget AIK:s supportrar. Men för ett parti med en svår längtan efter en plats i landets regering är den bilden inte lika gångbar.

Människor skakade på huvudet och sa ”jaha, Miljöpartiet”. Men sedan började de prata och när vi pratat i tio minuter var de lite glada.

Och sedan sommarens EU-val har opinionskurvan pekat svagt uppåt. Också språkrörens förtroendesiffror har stigit, även om det i högre grad gäller parhästen Amanda Lind. Helldén säger sig märka skillnaden, inte bara på torget i Vimmerby. På privata middagar har utfallen mot MP som skyldig till allt elände blivit färre. Och skiftet i tonen hos de skeptiska gubbarna får språkröret att hoppas på fortsatt lyft i opinionen.

– Varje sådan person har ett litet kontaktnät. Om de säger någonting lite positivt så påverkar det folk.

Gruvor och motorvägar i MP-regering

När partiet var som hippast under tidigt 10-tal startade partiet lokalavdelning i New York. Borgerliga ledarsidor försökte locka över MP snarare än att skälla på dem för hänsynslös jakt på bilister och kärnreaktorer. Ändå blev valet 2014 en besvikelse med knappt sju procent av rösterna.

Får ni automatiskt fler röster för att färre tycker illa om er?

– Det skulle jag tro. I valrörelsen 2022 hade vi många politiker som ens inte vågade ställa upp för att det var så enormt tryck gentemot dem från vissa grupper. Har vi inga som gör grovarbetet på marken i en valrörelsen, då får vi inga röster.

Om förhoppningarna infrias ska rösterna växlas in mot politisk makt. När MP intog regeringskansliet 2014 var törsten efter ministerposter minst lika stor som nu. Att MP surrade sig så hårt vid att man skulle regera, till nästan vilket pris som helst, att det försvagade förhandlingspositionen är en historieskrivning Daniel Helldén inte vill kännas vid. Han vänder sig mot bilden av svåra eftergifter som avlöste varandra i form av motorvägar, sålda kolgruvor och stängda gränser. Därmed ser han heller ingen risk för att MP säljer sig för billigt efter valet 2026.

– Jag skulle aldrig sätta mig i en regering om vi inte drev ett stort antal gröna omställningsfrågor. Det finns många andra områden också där vi såklart har röda linjer, men det är inget man berättar i förväg.

Pengarna måste in

Det finns ett annat hinder för miljöpartistiska reformer 2026: Pengar. En högst bärande del i partiets klimatpolitik är massiva investeringar i sådant som järnvägar, förnybar energi och grön industri. Hundra miljarder om året måste omställningen få kosta statskassan, enligt partiet. Överenskommelsen mellan Tidöpartierna och Socialdemokraterna om att gå från ett mål om överskott i de offentliga finanserna till ett balansmål frigör 25 miljarder om året. Pengar som ska räcka till mycket när försvaret rustas upp och rättsapparaten byggs ut i rask takt.

Blir inte den omställning ni vill se omöjlig med ett balansmål?

– Vi anser ju att vi behöver ett underskottsmål. Men det finns något konstigt i det här. Regeringen vill låna hur många miljarder som helst till kärnkraften. Det går inte heller in inom de här ramarna. Partierna gjorde den här överenskommelsen, men min bedömning är att den inte kommer hålla. Vi kommer fortsätta driva att vi behöver pengar till investeringar. Vi måste hitta en lösning på det.

Ser du framför dig att överenskommelsen kommer rivas upp efter valet?

– Om det är så att den ska rivas upp kan jag inte säga. Men vi måste hitta pengarna för att göra de stora investeringarna.

De fyra partierna i oppositionen är överens om behovet av nya stambanor för järnvägen, påpekar han. En högst kostsam satsning.

– Annars kommer person– och godstrafiken inte fram, den kommer sitta fast. Då måste vi hitta pengarna för hur vi löser det helt enkelt.

Varför smällde ni inte i dörrarna innan den här uppgörelsen och sa att lån till investeringar är en förutsättning för att kunna samarbeta efter valet?

– Jag vet en del om diskussionerna gick till, men inte allt. Helt plötsligt låstes de och var klara. I det läget fanns det inte mycket att göra när det fanns en majoritet. Men vi står fortfarande upp för att det här inte funkar.

Men arbetet med ramverket har pågått i ett år. När er klimatpolitik hänger på att låna pengar, varför satte ni inte hårt mot hårt?

– Nu har vi inga formaliserade samarbeten i oppositionen. Men det är klart att vi fört diskussioner om det här och det kommer vi fortsätta göra.

Ingen woke-utrensning

Inte ens MP är ”woke” längre har vi kunnat läsa. Enligt Expressens källor jobbar partiet för stöpa om bilden av partiet som ”elitistiskt, landsbygdsfientligt och woke”. Att partiet ska ta större hänsyn än tidigare till landsbygd och låginkomsttagare när man lägger fram ny klimatpolitik är ett budskap språkrören ivrigt trummat in. Men att MP ska bli mindre ”woke”, som kan översättas med politiskt korrekt, vänder sig Daniel Helldén starkt emot.

– Att stå upp för mänskliga rättigheter, jämställdhet, jämlikhet, hbtq-personers rättigheter och så vidare är en grund för vårt parti. Det finns de som försöker påstå att våra strategier säger att vi ska lämna det området och inte prata om det. Och det stämmer inte.

Men nu vill de sänka straffrättsåldern till 13-14 år. Det går inte att ha i samma lagbok som barnkonventionen.

Samtidigt är partiet tydliga med att klimat- och miljöfrågorna ska ha en särställning. Vänsterpartiet, som MP historiskt gått armkrok med i frågor som för fri- och rättigheter, har samtidigt å sin sida sitt fokus på frågor om pengar.

Vem ska ska vara motrösten när det gäller de inskränkningar i fri- och rättigheter som ni anser att Tidöpartierna gör sig skyldiga till?

– Vi till exempel. Vi har en regering som håller på att montera ner klimat– och miljöpolitiken. Så det är klart att den ligger högst upp när vi arbetar med vår politik. Men det betyder inte att vi tonat ner annat.

Socialdemokraterna har gjort tummen upp till nästan alla regeringens förslag om migration och brottsbekämpning. Finns det någonting av det som ni kommer ta strid för att riva upp i en framtida regering?

– På det rättspolitiska området har vi backat upp en hel del av reformerna, exempelvis när det gäller vissa tvångsmedel, för att vi befinner oss i en så allvarlig situation med gängkriminaliteten som far ner i åldrarna. Men nu vill de sänka straffrättsåldern till 13-14 år. Det går inte att ha i samma lagbok som barnkonventionen.

Allt slutar i förhandlingar

Också anmälningsplikten vill Daniel Helldén vill riva upp vid ett maktskifte. Eller ”angiverlagen” som han liksom andra kritiker kallar den. Skyldigheten att ange papperslösa till polisen begränsas till anställda på sex myndigheter, meddelade regeringen nyligen. Men även om personal i vård, skola och socialtjänst inte omfattas nu, kan de komma att göra det i framtiden, befarar Helldén.

– Det blir mycket enklare när lagen finns på plats.

Det finns fler delar i Tidöpartiernas rätts- och migrationspolitik som MP ogillar.

– Sedan har vi hela diskussionen om anonyma vittnen, men där tycker Socialdemokraterna inte som vi.

Vi vet att Socialdemokraterna inte är med i alla delar av detta. Det är någonting som vi kommer att behöva förhålla oss till i en regeringsförhandling.

Det gäller även anmälningsplikten. Med de undantag som införts är Socialdemokraterna nöjda. Är det deras inställning som får avgöra, menar du?

– Nej, det är klart att det blir mycket enklare om man står på samma sida som Socialdemokraterna. Men sedan sätter man sig i regeringsförhandlingar och diskuterar vilka saker som man inte kan acceptera. Det finns mycket i regeringens politik på rättspolitiska området som absolut inte borde finnas.

På migrationsområdet?

– Samma sak där. Vi vill ha anhöriginvandring och permanenta uppehållstillstånd, det är politik vi driver. Vi vet att Socialdemokraterna inte är med i alla delar av detta. Det är någonting som vi kommer att behöva förhålla oss till i en regeringsförhandling.

Från socialdemokratiskt håll har man beskrivit den restriktiva migrationspolitiken som röda linjer?

– Man kan sätta upp röda linjer, men till syvende och sist är det förhandlingar.

Inte lämna storstan i sticket

Var finns då MP:s nya väljare? Under de gyllene åren på 10-talet inpräntade strategerna att det är de lågt hängande frukterna man ska ta sikte på. Det betydde urban medelklass, inte minst unga kvinnor. Möllevången i Malmö, Majorna i Göteborg, Södermalm i Stockholm. 

Nu låter det annorlunda. När hatet mot MP nu lättar ska partiorganisationen byggas upp runt om i landet. Det är inte bara i storstäderna partiet ska växa.

– Självklart ska man plocka de lägst hängande frukterna men man måste ha högre ambitioner än så.

Du ser ingen risk att ni gör som Vänsterpartiet som ville nå manliga industriarbetare i SD-fästen och snarare tappade de väljare man redan hade?

– Inte alls. Konsten är att ha en politik som tar skillnaderna mellan stad och land på allvar och ser till att lösa problemen.

Vad är skillnaden mot Vänsterpartiets ambitioner?

– Det enda jag kan säga är att vi kommer inte att lämna storstadsväljarna i sticket, tvärtom. Men vi ska också se till att landsbygden och glesbygden får den politik som behövs. Och historiskt, när partiet bildades, då var det massor av miljöpartister som också kom från den myllan.

Daniel Helldén – som när han valdes var känd som omstritt trafikborgarråd i Sveriges huvudstad – lyfter fram att att han själv har både landsbygdens och storstadens perspektiv med sig. Karriären började som kommunpolitiker i lilla sörmländska Gnesta.

– Jag vet hur stockholmsväljare fungerar och jag vet också hur det är att bo i en by på landet med långt till affären.

Amanda Linds norrländska ska också hjälpa till?

– Ja, precis.