En annan förmån är att du får tillgång till riksdagens lokaler - även efter avslutat uppdrag. Det innebär att alla som tidigare varit riksdagsledamöter kan få ett passerkort. För de senaste tio åren handlar det om nära 800 personer. Sen är det bara att bereda sig själv tillträde.

Om den nuvarande politiska toppen kan kallas för klägget, för att låna Håkan Juholts tillspetsade beskrivning av en kindpussande minglande elit, kan de som hänger kvar och år efter år på sin gamla arbetsplats kallas för klänget. Dagens ETC har nu tittat närmare på vilka de är.

Pensionärer, avhoppare och privatspanare

I skrivande stund har 114 före detta riksdagsledamöter passerkort till riksdagen. De kommer från nio partier, de nuvarande åtta i riksdagen och Ny Demokrati. Här finns flera politiska tungviktare som FP-ledaren och rådgivaren Lars Leijonborg, MP-toppen och före detta statsrådet Per Bolund, socialdemokraten och tidigare talmannen Björn von Sydow, den moderata privatspanaren Anti Avsan och riksdagens tidigare ålderspresident Tuve Skånberg (KD).

Flest medlemmar i klänget kommer från Socialdemokraterna. Av 114 kortinnehavare kommer en dryg tredjedel från riksdagens största parti. Riksdagens senaste parti Sverigedemokraterna har bara producerat fem kortinnehavare och Vänsterpartiet bara tre. Den sista och ensammaste är fastighetsekonomen Dan Eriksson från Ny Demokrati. Han satt i riksdagen mellan 1991 och hösten 1994 och har sedan dess saknat politiska uppdrag.

Ett större antal av de före detta riksdagsledamöterna är pensionärer eller pensionerade fritidspolitiker som har kvar kortet för att kunna ses, fika och ha möten i riksdagen. Den som suttit minst en mandatperiod kan bli medlem i riksdagens veteranförening, som idag har cirka 300 medlemmar. Andra har kvar enskilda uppdrag som att sitta i en utredning eller kommitté.

En pensionerad före detta riksdagsledamot för Folkpartiet, Gabriel Romanus, säger till Dagens ETC att han tycker att det skönt att slippa besvära tjänstemän för att komma in. Han brukar läsa tidningar och tidskrifter som kan vara svåra att få tag på utanför riksdagen. Hans äger också att besöken ”i denna demokratins högborg” skänker en känsla av tillhörighet eftersom han suttit i riksdagen under en stor del av sitt vuxna liv.

Multinationella lobbyister

Men ett tjugotal av de före detta riksdagsledamöterna med passerkort gör kanske annat än att fika i riksdagen. De jobbar idag med att påverka politiken och sina tidigare kollegor.

Arman Teimouri har varit både närings- och energipolitisk talesperson samt talesperson i arbetsmarknadspolitiska frågor för Liberalerna. I riksdagsvalet 2022 förlorade Liberalerna sitt mandat i Värmland och Teimouri stod då utan riksdagsplats. Idag arbetar han som chef med ansvar för politisk påverkan på omtalade teknik- och spelbolaget Embracer Group. På Linkedin skriver Arman Teimouri att han bland annat jobbar med att stärka bolagets relationer med politiska representanter nationellt.

Det kristdemokratiska toppnamnet Pia Steensland lämnade riksdagen för en roll som chef för policy och public affairs på läkemedelsjätten Pfizer. Och socialdemokraten Désirée Liljevall jobbar idag med PR och relationsbyggande för det multinationella energibolaget Uniper.

Flest lobbyister eller påverkanschefer står Moderaterna för. Bland kortinnehavarna finns Åsa Coenraads, näringspolitisk expert på arbetsgivarorganisationen Svensk Handel, Christian Holm Barenfeld, politisk rådgivning i eget bolag och PA-ansvarig på energibolag, Anders Hansson, senior advisor på Ehrenberg Sörensen, Olof Lavesson, kommunikationschef på Svenska Postkodlotteriet och konsult i eget bolag, Hans Rothenberg, public affairs i eget bolag och Erik Bengtzboe, chefsekonom Skattebetalarnas förening. 

Och hos de rödgröna återfinns bland annat miljöpartisten och tidigare ministern Karolina Skog, idag strategisk rådgivare och konsult inom stadsutveckling. Andra som jobbar med påverkan och har passerkort till riksdagen är socialdemokraterna PA-chefen Teres Lindberg, konsulten och rådgivaren Ibrahim Baylan, och tillförordnad vd för ST1 Marlene Burwick.

Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet saknar kortinnehavare som jobbar med politisk påverkan. Två sverigedemokrater som har kvar tillgång till riksdagen är Paula Bieler, som lämnade partiet efter en intern konflikt, och tidigare försvarspolitiska talesperson Roger Richthoff som petades och kastades ut ur partiet efter att ha spridit konspirationsteorier om vaccin och George Soros.

”Särintressen lobbar för att få fördelar”

Max Andersson är utredningschef på Klägget som granskar och opinionsbildar om lobbyism och politisk påverkan. Han är kritisk till att före detta riksdagsledamöter har fri tillgång till sitt gamla jobb.

– Det finns ingen annan arbetsplats i Sverige där folk får behålla passerkorten flera decennier efter att de slutat. Syftet med korten är att partier ska kunna dra nytta av gamla ledamöter utan onödigt besvär med att hämta upp dem i porten. Korten är inte till för att hjälpa företag att tjäna pengar.

Det behövs ett offentligt register för alla möten och kontakter mellan särintressen och politiker, säger Max Andersson.

– De lobbar för att få fördelar på allmänhetens bekostnad. Många andra länder har regler och krav på insyn. Det finns inga skäl att lobbyfirmorna ska kunna smita undan insyn genom att anställa före detta ledamöter. Om lobbyister ska ha tillgång till riksdagen är det ett minimikrav att de inte får gå in där i hemlighet.

Riksdagen har vid flera tillfällen röstat ner motioner från bland annat Miljöpartiet och moderata ledamöter om att reglera lobbyisters tillgång till riksdagen. Regeringen har tillsatt en kommitté för att utreda nya lobbyregler. Uppdraget ska redovisas senast 15 februari 2025.