– Förra året när vi sökte folk var det bara två sjuksköterskor som sökte, en av dem tackade ja till en tjänst. Men när vi gick ut med det här erbjudandet var det i stället 21 personer som sökte, berättar Birgit Wennberg, enhetschef för sjuksköterskeenheten i Karlskoga kommun.
Få ville ha fler kvällspass
Det har länge varit svårt att få tag på sjuksköterskor som vill arbeta på kvällstid i Karlskoga kommun. Och det finns få fast anställda sjuksköterskor i kommunen som vill ha fler kvällspass. Det var därför som Birgit Wennberg beslutade att hon skulle testa något nytt den här gången, en arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Villkoret är att personen måste jobba minst 40 procent på kvällstid. Resten av tiden är arbete i personalpoolen.
– Det handlar om totalt tretton kvällar under sex veckor som ligger fast. Och de ska även jobba var tredje helg. Hur de övriga dagarna ska se ut får det ske en dialog kring. Men vårt mål är att arbetet ska gå att kombinera med familjeliv och fritid, säger hon.
”Positivt för allas arbetsmiljö”
Fyra personer kommer att anställas med de nya villkoren och även några pooltjänster kommer att tillsättas i samband med rekryteringen. Men trots att de som får kvällstjänsterna får bättre villkor än övriga anställda tror Birgit Wennberg inte att någon kommer att klaga på upplägget.
– Få av våra anställda vill jobba mer kväll, det här gör att vi slipper tvinga människor att jobba fler kvällspass. På så vis är det positivt för allas arbetsmiljö att vi gör såhär. Den fast anställda personalen har också fått möjlighet att söka de nya tjänsterna, men det är flest personer utifrån som har sökt, säger hon.
Trots att tjänsterna i sig blir dyrare så kommer det inte att märkas i kommunens budget.
– Nej, det är dyrare att fortsätta som i dag och anställa timvikarier för att täcka upp alla luckor som vi har. I längden blir det billigare att ha fast anställd personal, säger hon.
Eftersom responsen på erbjudandet har varit så bra har flera andra kommuner hört av sig till Karlskoga för att höra hur de har gjort för att locka så många sjuksköterskor. Därför finns det en chans att försöket sprider sig.
– Ja, jag tänker att det kanske är så här man måste göra för att få många sökande till tjänster som i sig inte är så attraktiva, säger Birgit Wennberg.
Facket följer försöket
På Vårdförbundet i Örebro ser man positivt på försöket i Karlskoga.
– Det här är jätteintressant och det visar att det faktiskt finns sjuksköterskor som vill arbeta om villkoren är rätt, säger Åsa Mörner, som är legitimerad barnmorska, sjuksköterska, huvudskyddsombud och styrelseledamot på Vårdförbundet i Örebro.
Bristen på sjuksköterskor gäller främst dem med specialistutbildning, medan det ofta går att få tag på sjuksköterskor med grundutbildning om man kan erbjuda en attraktiv tjänst.
– I dag pendlar många sjuksköterskor till Norge för att få mer lön för mindre arbete. Andra lämnar yrket på grund av att arbetsbelastningen är så hög, säger Åsa Mörner.
Många sjuksköterskor jobbar i dag treskift med både dag, kväll och natt på schemat. Det finns därför många i yrket som upplever att det inte finns tillräckligt med tid för återhämtning.
– Heltid kanske borde betyda olika lång arbetstid i olika branscher? Det finns en önskan bland medlemmarna om en generell arbetstidsförkortning, för att man ska kunna göra ett bra jobb och ge god vård utan att riskera sin egen hälsa. Heltid i vården kanske egentligen skulle innebära 75 procent? säger Åsa Mörner.