Heder handlar inte om religion

– Det var på tiden. Man måste veta omfattningen av ett problem för att kunna tilldela tillräckligt med resurser, säger han.

Han är också positiv till att fokus i kartläggningen inte bara ska gälla unga flickors situation, även om det är de som råkar mest illa ut.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Klan- och hederskulturen är komplicerade strukturer där kvinnor och män kan vara både offer och förövare, i olika skepnader. För att förstå hur strukturen fungerar måste man se till helheten.

Insikten om att det förekommer hedersrelaterat våld och förryck i Sverige uppmärksammades första gången på allvar när Nadime Sahindal mördades av sin pappa år 2002. Frågan har sedan aktualiserats vid ett par andra uppmärksammade mord. Men trots att allt fler har fått upp ögonen för problemet är det enligt Per Brinkemo svårt att nå ut med kunskap om vad hedersproblematiken handlar om.

– De flesta kopplar problemet till islam, vilket är fel. Det finns klansamhällen inom andra religiösa grupper, som kristna och hinduer, men också bland icke-religiösa. Det gemensamma för klansamhällen är att de har vuxit fram i länder som har saknat en statsmakt man kan lita på, säger han.

"Inte religion – och inte klass"

Genom att förknippa klan med islam kan man enligt Per Brinkemo missa signalerna från utsatta som inte är muslimer. 

– Klan har inget med religion att göra, och inte heller med klass. Det kan inte heller sägas vara en vanligt patriarkalt förtryck. Klanen bygger i stället på en mycket stark kollektivistisk struktur, säger Per Brinkemo.

Det vanliga med hedersrelaterat förtryck är inte att  det slutar med mord. Ofta handlar det i stället om unga människor som inte fritt får välja partner och livsstil. De vapen som används för att bevaka familjens heder brukar vara hot men kan också inbegripa våld.

– Hur förtrycket utövas ser olika ut i olika kulturer. I det somaliska klansamhället tar man till exempel avstånd till hedersmord. Där straffas den som bryter mot reglerna i stället med att stötas ut ur gemenskapen, säger Per Brinkemo.

Många som kommer till Sverige som flyktingar kommer från länder med krig, där klansamhället fortfarande är giltigt, då den utökade familjens stöd är det som är viktigast ur säkerhetssynpunkt. Det är strukturer som inte automatiskt faller bort bara för att man flyttar till ett annat land. 

Behövs även utbildning

Utöver en kartläggning anser Per Brinkemo att det behövs utbildning både av dem som genom sitt arbete kan komma i kontakt med personer som lever under hedersförtryck, och med de invandrare som har levt med den typen av struktur.

– De som kommer hit behöver kunskap om hur det fungerar här, för att kunna anpassa sig. Om de inte får det är det lätt hänt att de blir rädda för de delar av samhället de inte förstår sig på, vilket gör att de sluter sig tätare intill varandra, säger han.