Advokaten Agneta Carlquist var flickans målsägandebiträde under rättegången i tingsrätten, men i hovrätten fick flickan inte rätt till något biträde. Agneta Carlquist har ändå fortsatt ha kontakt med familjen och säger att de är lättade efter HD:s beslut.
– De är positiva till att man tar upp det i hovrätten igen. Det är klart att de är väldigt glada över att hovrättens dom undanröjdes. Den kändes konstigt för dem i och med att den först pratade om att det fanns en skuld, men sedan började prata om begreppet snippa och så vidare, säger hon.
Den två och ett halvt år långa processen har varit jobbig för familjen och Agneta Carlquist säger att de mår dåligt.
– Nu ska det igång i hovrätten och det är klart att flickan mår dåligt. Först händelsen och sedan hela den här cirkusen i domstolen.
Hovrätten har brustit
Julia Högberg, barnrättsjurist på Bris, tycker att det är positivt att målet nu skickas tillbaka för att prövas på nytt i hovrätten.
– Det är en viktig signal om att barns rättigheter måste få genomslag i praktiken. Att man lägger ansvaret hos vuxenvärlden, det är inte barnet själv som ska behöva styra sin process, säger hon.
Högsta domstolen menar hovrätten har brustit i sin skyldighet att utreda målet. Specifikt handlar det om att man inte har prövat om det skulle vara aktuellt med en annan brottsrubricering än våldtäkt.
HD säger inte uttryckligen i avgörandet att skyldigheten att utreda är större när målsäganden är ett barn, men Julia Högberg säger att Bris tolkning är att det ändå är en viktig signal om att domstolens skyldighet är extra stor då, säger hon.
– Barn har rätt till en rättvis rättegång och det är vuxnas ansvar. Vi pratar ofta om att det är problematiskt att den straffrättsliga processen är gjord av vuxna, för vuxna. Barn har en inbyggd haltande position i det. I det här fallet blir det ett extra glapp för barnet för att hens berättelse är förinspelad, och ställs mot den tilltalades dynamiska berättelsen i domstolen. Det skapar ett ännu större glapp, vi ser ju att ojämlikheten mellan barn och vuxna som är i straffrättsprocessen ofta riskerar att falla ut till barnets nackdel, säger hon.
En bra dag
Det är snart fyra år sedan barnkonventionen blev svensk lag och enligt Bris har det påverkat synen på barn i rättsprocesser i en positiv riktning.
– Men samtidigt ser vi att det finns stora brister i rättstillämpningen. Vi menar att det behövs fler avgöranden som kan stärka barnens rätt i praktiken. Av den anledningen tycker vi att det är glädjande att det här avgörandet kommer, säger Julia Högberg.
Målet är inte avgjort och det väntas ta tid innan det tas upp i hovrätten på nytt. Har flickan några särskilda rättigheter i den processen som kommer nu med tanke på att hon är ett barn?
– Nu är inte den tilltalade frihetsberövad och målet kommer troligen inte att prioriteras. Det finns riktlinjer om att mål alltid ska handläggas skyndsamt och särskilt när det gäller barn, men givet hur det ser ut är det svårt att säga när det kommer att finnas ett slutligt avgörande.
Agneta Carlquist säger att det är en bra dag för henne och familjen, även om det varit tunga år fram tills nu.
– Vi får en möjlighet igen. Nu är det tingsrättens dom som gäller och det är gärningsmannen som har överklagat till hovrätten. Det finns möjlighet för honom att återkalla det om han vill. Det kan jag skicka med.
Hon säger också att hon hoppas att hovrätten ska ge målet förtur, även om det inte är troligt.
– Jag hoppas att man har fokus på att det här är en liten flicka som har haft det här på sina axlar under väldigt lång tid. Hon behöver också få ett avslut.
