– Det finns antagligen många faktorer som samverkar. 2014 var ett år med två val till exempel, och det hände mycket både i Sverige och i världen som kan ha gett eko. Till exempel avslutades 2013 med upploppet i Kärrtorp, och det rann över på 2014 som inleddes med att det klottrades hakkors på moskéer och senare också kristna kyrkor, säger hon.

Hon tror också att hatbrott uppmärksammades mer än vanligt av både politiker och media.

– Det kan ha ökat medvetenheten hos allmänheten, och kan ha gjort att fler anmält, och det kan också ha fått polisen mer medveten och därmed gjort att de uppmärksammat motivet till brottet.

Samhällsdebatten spelar roll

Oavsett vilket hatbrottsmotivet har varit syns en ökning. Särskilt stor är den när det kommer till brott mot religiösa. Anmälningarna mot brott där motivet är kristofobiskt eller islamofobiskt, har ökat med 50 procent jämfört med 2013. Vad det handlar om för brott skiljer sig något åt beroende på motivet.

– De kristofobiska brotten utgörs till hälften av skadegörelse mot kyrkor, kyrkogårdar eller församlingshem, och till hälften av trakasserier mot enskilda personer. När motiven är islamofobiska handlar det istället oftast om olaga hot och ofredande, säger Carina Bergfeldt.

Att de islamofobiska brotten har ökat tror hon delvis beror på samhällsdebatten och vad som händer i världen.

– Det gäller nog många av hatbrotten, att de grundar sig i politiska motiv. Ilska mot IS kan till exempel ta sig uttryck i trakasserier mot muslimer, liksom ilska mot situationen i Gaza kan leda till antisemitiska brott.

Afrofobiska motiv vanligt

Allra vanligaste hatbrotten är dock inte de med religiösa motiv, utan de som Brå kallar rasistiska/främlingsfientliga. Av drygt 6 200 hatbrott har 4 300 sådana motiv. Av dem riktar sig den största andelen inte mot någon särskild grupp – men i drygt 1 000 av anmälningarna är motiven afrofobiska. En mindre del, knappt 300, är antiromska.

– Anmälningarna där motiven är antiromska har ökat betydligt i år. Förhoppningsvis beror det på att fler anmäler. Det är en grupp som är väldigt utsatt, och som troligen sällan anmäler när de blir utsatta för brott, säger Carina Bergfeldt.