– Jag hade fått diagnoserna adhd, bipolär och aspergers. Jag hade panikångest, var utåtagerande och var så spänd i kroppen att det gjorde ont överallt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Ovanpå detta hade hon en tuff relation med sin mamma och klarade inte av skolan. I det läget funderade hon på att börja på en internatskola.
– Jag ville komma hemifrån och byta miljö. Jag hade en egen häst då men sålde den eftersom jag skulle vara iväg, säger Sofia Jonsson.
Ridterapin bröt destruktiva mönster
Men i stället för att åka till en internatskola blev Sofia Jonsson inskriven på ett behandlingshem för att komma tillrätta med sina problem. På den ena av avdelningarna ingick hästar i behandlingen.
– Jag hade en väldig tur som hamnade just där. Jag har alltid gillat att mocka och umgås med hästar.
Hon beskriver ridterapin som avgörande för att bryta det destruktiva livsmönster hon var inne i.
– På hästryggen måste man vara avslappnad och lyssna på hästen. Blir jag stirrig så förändras min andning och det märker hästen direkt. Så det gäller att ta det lugnt, hålla huvudet klart och inte tänka på något annat än här och nu, säger Sofia Jonsson.
– Jag blev lugnare redan av att komma in i stallet. I början var det bara på hästryggen jag kunde slappna av. Alla tankar försvann och jag kunde koncentrera mig helt på hur hästen kände sig.
Blev bättre på läsa av människor
En viktig lärdom som Sofia Jonsson fick med sig från terapin och umgänget med hästar är en bättre förmåga att läsa av andra människor.
– Jag har inte varit så bra på det men jag lärde mig att känna av hur hästen reagerade med att bli rädd när jag höjde rösten eller viftade med armarna. Och det blir ju människor också, förstår jag nu.
Hon poängterar hur viktig relationen med ridterapeuten var. Samtalsterapi har aldrig varit hennes grej. För henne fungerade det mycket bättre att prata om svåra saker medan hon och terapeuten höll på med hästen eller red.
– Min terapeut Louise var helt fantastisk. Jag hade lättare att prata när jag kände mig avslappnad och hade något att göra. Vi pratade genom hästen, vi var liksom tre i terapin.
– Hon lärde mig hur jag ska andas och slappna av. Jag fick lära mig hur jag ska göra när jag känner att jag börjar bli spänd. Nu har jag ingen häst men det funkar även hemma i soffan även om jag önskar att jag hade kunnat få fräscha upp kunskaperna på hästryggen ibland.
”Lugnet jag fick var helt fantastiskt”
I december 2014 blev Sofia Jonsson utskriven från behandlingshemmet.
– Jag kan verkligen rekommendera den här formen av terapi till alla som har svår ångest. Det var häftigt att se vilken effekt det hade och lugnet jag fick var helt fantastiskt.
I dag är Sofia Jonsson 21 år och bosatt i Kalmar.
– Jag är sambo och förlovad och jobbar i hemtjänsten. Jag har ett bra liv nu.