Det troliga är att Hyresnämnden kommer ge fastighetsägaren Holger Blomstrand rätt att renovera. En granskning som tidningen Hem och hyra gjort har visat att hyresgäster i 99 procent av fallen förlorar när sådana här mål går till hyresnämnden. Orsaken är fastighetsägarna samtidigt gör stambyte, vilket de är tvungna till enligt lag. Mustapha Saadeddine har samma hyresvärd som de boende i Lunden. Till skillnad från dem motsatte han sig aldrig renovering, men han är besviken över resultatet.
– Resultat efter renovering, det blir väl en bra rubrik med bilder till, säger Mustapha Saadeddine, med irritation i rösten.
Många brister
Han och hans fru Fatme Saadeddine tar emot i sin lägenhet på femte våningen på Kommendörsgatan i Majorna. Vid första anblicken ser lägenheten riktigt fin ut, men vid ett närmare titt syns bristerna. Tapet som lossnar, lösa lister, stora sprickor i det nya taket i köket, krokar och hängare som inte sitter fast i badrummet och de nya badrumsmöblerna som spruckit på grund av att hantverkarna missat att foga mellan handfat och skåp. Dessutom är en blandare lös.
– Jag har fått tejpa för hålen här för den här nya ventilationsdonen ramlar bara ned och då tjuter det när det blåser så att vi inte kan sova, säger Mustapha Saadeddine och pekar upp mot fönstren som vetter ut mot Carl Johans kyrka.
Fatme berättar att diskbänken började rosta efter bara ett par månader, och köksskåpet släppte från väggen.
– Jag har sagt till fastighetsägaren att jag tycker det är en undermålig renovering och fått till svar att det är samma standard överallt. Vad är det för svar?, undrar han.
Högre hyra än avtalat
Hyran har två år efter inflyttning dessutom höjts mer än till den maxhyra som bolaget utlovade före renoveringen. Enligt familjen har de flesta av deras grannar tvingats flytta då de inte har råd med den nya högre hyran.
ETC Göteborg har tagit del av familjens hyresavtal på den nya lägenheten. Där står det tydligt att maximal hyra tre år efter inflyttning ska vara 12 230 kronor. Efter årets förhandling är den dock uppe i 12 400 kronor.
– Nästan hela min lön som undersköterska på sjukhuset går till hyran. Men barnen har vuxit upp här, går i skolan och har vänner här och det är inte lätt att få en annan lägenhet, säger Fatme Saadeddine.
Försvarar höjningen
Lennart Voigt är fastighetschef hos hyresvärden. Han har enbart velat svara på mejl på ETC Göteborgs frågor. Enligt honom åtgärdades fel efter byggnationen utifrån den slutbesiktning som hyresvärden genomförde med byggentreprenören.
– Vår byggentreprenör var på plats i den aktuella lägenheten och åtgärdat de fel som fanns medan andra fel inte påvisats, säger Lennart Voigt.
Vidare skriver han att fastighetsbolaget är nöjda med renoveringen av huset, men att bolaget har för avsikt att genomföra en ny besiktning av den aktuella lägenheten med en oberoende besiktningsman.
När det gäller hyresnivån håller han inte med om att den har höjts mer än avtalat. Om det är rimligt att höja hyran med 50 procent när renoveringen visat sig ha sådana brister svarar han inte på utan hänvisar till att hyran förhandlas fram med Hyresgästföreningen.
– Hyran är korrekt. Vid inflyttning 2017 var hyran inom ramen. Därefter har hyran höjts på sedvanlig årsbasis efter de årliga förhandlingarna med hyresgästföreningen, skriver han.
Viktigt kontakta värden
Ellinor Rapp är jurist på Hyresgästföreningen. Hon påtalar vikten av att hyresgäster noterar och framför alla brister till sin hyresvärd.
– Det låter som att renoveringen kanske inte har gjorts så bra i alla delar här och då är det viktigt att påtala det som man upptäcker som hyresgäst för sin hyresvärd. Åtgärdar hyresvärden inte bristerna så har man möjlighet att gå till hyresnämnden, säger hon.
Man begär då ett åtgärdsföreläggande. Om hyresnämnden anser att det finns brister kan den tvinga hyresvärden att åtgärda dessa.
– Som medlem kan man också kontakta oss så kan vi försöka prata med hyresvärden så kan man slippa gå till nämnden, säger Ellinor Rapp.
Hon säger att Hyresgästföreningen är tacksam för all info om standarden som medlemmar kan lämna så att organisationen inte förhandlar på felaktiga grunder.
